Under tidigare lågkonjunkturer, som präglats av många varsel och hög arbetslöshet, har uppsagda tjänstemän lyckats få ny sysselsättning relativt snabbt.
Men inte under den här lågkonjunkturen. Under de senaste två åren har antalet ersättningstagare från Unionens a-kassa ökat stadigt. Arbetslösheten ligger i dag på 5,6 procent.
Längre tid att få nytt jobb
Statistiken visar också att arbetslösa Unionenmedlemmar får a-kassa under betydligt längre perioder än tidigare. Trygghetsrådet TRR noterar på sin kant att det tar längre tid för tjänstemän som förlorat jobbet att komma ut i ny anställning än för ett år sedan. Arbetsförmedlingens statistik visar samma mönster.
– Det är tufft på arbetsmarknaden och vi ser att det tar längre tid än tidigare för personer med eftergymnasial utbildning att få nytt arbete. Men arbetslösheten ökar från låga nivåer, säger Kerstin Eriksson analytiker på Arbetsförmedlingen.
Fler Unionenmedlemmar långtidsarbetslösa
Och nyligen kom Unionen med en prognos baserad på 500 lokala klubbars bedömning. I rapporten står det: ”Den dystra bilden av läget för tjänstemännen handlar inte om någon enskild bransch som tynger helheten, utan snarare om en våt filt som lagts över stora delar av näringslivet”.
Signalerna oroar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo som dock understryker att de höga varseltalen inte ligger på någon krisnivå.
– All arbetslöshet är oroande. Den är hög nu och vi har ännu inte sett vändningen. Men det som framför allt oroar är att många av våra medlemmar har fastnat i längre perioder av arbetslöshet, för vi vet att det är en faktor som ökar tröskeln för att återgå i arbete, säger han.
Statistik över ung arbetslöshet missvisande
Sveriges ungdomsarbetslöshet beskrivs ofta som en av de allra högsta i Europa, men Tobias Brännemo köper inte den beskrivningen. Enligt honom blir SCB:s statistik, som anger över 20 procent, missvisande.
– Ungdomsarbetslösheten är inte särskilt oroande och inget extra stort problem just nu. Merparten består av heltidsstuderande i åldrarna 15– 24 år som söker extrajobb. Om man i stället tittar på ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är siffran 8 procent. Studenter i Sverige vill jobba i högre utsträckning än i andra länder.
Enligt Unionen är det största problemet på arbetsmarknaden inte de höga varseltalen, som beror på konjunkturläget, utan den så kallade strukturella arbetslösheten. Alltså när det finns en obalans mellan jobbsökandes kvalifikationer och de tillgängliga jobbmöjligheterna.
"Fel att öka pressen på de arbetslösa"
Unionen anser att regeringen inte har gjort tillräckligt för att hjälpa den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden. Facket är också kritiskt till regeringens linje att i stället öka pressen på de långtidsarbetslösa.
– Regeringen har fel fokus. De tror att man kan komma åt problemet genom att ställa tuffare krav på arbetslösa genom att skapa större avstånd mellan bidrag och arbete och kräva att de söker fler jobb. Men problemet är att det inte spelar någon roll hur många jobb man söker om man inte har de grundläggande kvalifikationer som krävs på den svenska arbetsmarknaden, säger Tobias Brännemo.
Ineffektivt med sänkta arbetsgivaravgifter
Regeringens satsning att sänka arbetsgivaravgiften för vissa grupper är inget Unionens chefsekonom tror på.
– Den typen av åtgärder har prövats tidigare och har visat sig väldigt ineffektivt. Det kostar mycket pengar sett till hur mycket ökad sysselsättningen det ger. Det är dumt att lägga pengar på det.
I stället borde regeringen göra omfattande satsningar på utbildningar, menar han.
– Det är tydligt att en stor grupp på arbetsmarknaden har så låga kvalifikationer att de inte är attraktiva för de jobb som finns. Där måste regeringen göra insatser, för att långsiktigt höja den gruppens kompetens. De utbildningar som finns i dag används dessutom i alldeles för liten utsträckning.
Konjunkturen vänder upp nästa år
Men det finns ljus i tunneln. Enligt Unionens prognoser kommer den dystra utvecklingen att vända under nästa år och företagen börja anställa igen. Tobias Brännemo ser redan nu positiva signaler.
– Allting talar för att konjunkturen kommer att vända upp under 2026 och förstärkas in i 2027. Vi ser redan nu att konsumtionen och reallönerna ökar igen, BNP har vänt upp, regeringen har kommit med stora stimulanser och räntan har sänkts. Men det finns alltid en fördröjning som gör att effekterna på arbetslösheten släpar efter lite.
Det finns en samtidigt en stor osäkerhet hos många arbetsgivare bland annat kopplat till importtullar och Donald Trump.
– Företagen vill vara säkra på att det verkligen har vänt, innan man vågar öka personalstyrkan.
Skärpta krav på arbetssökande
Här är några av regeringens åtgärder på arbetsmarknadsområdet under senaste mandatperioden.
ARBETSLINJEN STÄRKS Jobbskatteavdraget ska göra det mer fördelaktigt att arbeta än att leva på bidrag.
A-KASSAN FÖRÄNDRAS Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats så att ersättningen baseras på inkomst i stället för på arbetad tid. Avtrappning av ersättningsnivåerna så att arbetslösa får mindre pengar var hundrade dag.
SKÄRPTA KRAV Arbetssökande kan behöva flytta till en annan ort eller byta yrke för att ha rätt till a-kassa. Sanktioner har införts för den som inte deltar i aktiviteter eller söker den utbildning Arbetsförmedlingen anvisat.
ARBETSFÖRMEDLINGEN Myndigheten har fått i uppdrag att skärpa kontrollen av privata leverantörer och arbetssökande. Minskade anslag har lett till en personalminskning med 960 personer sedan 2023, varav cirka 300 var konsulter.
UTBILDNING 900 miljoner kronor satsas under 2025 på regional yrkesinriktad vuxenutbildning, vilket sägs skapa 11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna. 524 miljoner kronor i budgeten har avsatts för 2026 för att stärka utbildning och matchning på arbetsmarknaden.
