Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hundratals tjänstemän tvingas lämna Volvo Cars

1000 anställda får lämna Volvo Cars. Många av dem är tjänstemän.
– Det har varit oerhört tuffa veckor när beskeden rullar ut, det är ledsamt och tråkigt, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Elisabeth Brising Publicerad
Tjänstemän på Volvo Cars-fabriken i Göteborg går igenom information om uppsägningar – cirka 1 000 personer får lämna företaget
Volvo Cars har beslutat att cirka 1 000 personer kommer att lämna företaget i Sverige. Många är tjänstemän. Foto: Viktoria Bank/TT

I maj i år varslades mer än tusen personer på Volvo Cars efter att företaget brottats med ekonomin. Facket har sedan dess förhandlat med företagsledningen om villkoren för nedskärningarna. 

Nu är förhandlingarna klara. 1000 anställda tvingas lämna berättar ledningen i samband med släppet av företagets kvartalsrapport

Enligt Unionens klubbordförande på Volvo Cars, Jörgen Olsson, är 500 personer av de 1000 som slutar,  "naturliga avgångar". De har redan sökt sig till andra jobb efter varslet. 

500 anställda tvingas dock lämna företaget och av dem är hälften, 250 personer, Unionenmedlemmar. De flesta jobbar i Göteborg, men nedskärningarna sker över flera orter och alla yrkesområden. 

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

Det har varit en tung och utdragen process sedan i maj. Det är klart det finns en stor oro under tiden, säger Jörgen Olsson, ordförande i Volvos Cars Unionenklubb. 

Fackets uppdrag har varit att företräda sina medlemmar och försöka ge något extra till de som får gå, som extra månadslöner. 

Det finns exitpaket för de vi företrätt och många av dem har fått paket med en annan uppsägningstid än den kollektivavtalade, säger Jörgen Olsson.

Majoriteten har kort anställningstid

Hur många månader de får är individuellt och beror på ålder och anställningstid. Majoriteten som får lämna Volvo Cars har dock en kort anställningstid, utifrån lagen om anställningskydd, las.  
 
Sist in först ut är grundprincipen, så många med kort anställningstid har fått lämna, säger Jörgen Olsson. 

De som tvingas sluta får också personligt stöd av omställningsorganisationen TRR genom kollektivavtalet. 

Samtidigt med nedskärningarna går bolaget bättre än förväntat enligt kvartalsrapporten. Företaget ökade vinsten före skatt till 6,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Är det lugnt nu för er som är kvar framöver?

Nä, det är fortfarande utmanande. Vi har en fortsatt tuff situation framöver, säger Jörgen Olsson. 

Unionen har drygt 5000 medlemmar anställda på Volvo Cars. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.