Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO