Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser. 

     

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.