Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.