Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.