Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.