Där främst tre faktorer som i hög grad påverkar din totala pension. Den första faktorn är vad du tjänar under hela livet. Den andra är om du har gott om kapital i den allt viktigare tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in. Dessa faktorer kan du inte påverka så mycket sent i yrkeslivet. Men du kan påverka den tredje faktorn – när och hur du tar ut din pension.

Till hjälp finns tumregler från Pensionsmyndigheten, där man utgår från en så kallad riktålder (se faktaruta). Tumreglerna säger att om du slutar arbeta helt och tar ut din pension före det år du fyller 66 år minskar din totala pension med 6–7 procent för varje år du tidigarelägger din pensionering. Går du i pension det år du fyller 65 minskar pensionen med runt 7 procent, går du vid 64 minskar den med ytterligare 7 procent.

Så mycket kan du tjäna på att vänta

För dig som medelinkomsttagare med en lön på 35 500 kronor betyder det cirka 3 000 kronor mindre i månaden i pension livet ut.

Om du i stället senarelägger din pension ett år, ökar du summan med 6–7 procent för varje år du skjuter upp beslutet.

– Det beror bland annat på att pengarna betalas ut under kortare tid, men också på att du fortsätter att tjäna in till pensionen så länge du arbetar, säger Pensionsmyndighetens analytiker Erik Ferm.

Har du 45 000 kronor i månadslön och tjänstepensionsavtalet ITP 2 ökar du enligt tumreglerna din pension från 26 900 kronor till 32 200 kronor i månaden om du går vid 67 år i stället för vid 64. Skillnaden blir hela 10 000 kronor i månaden för dig som pensionerar dig vid 70 i stället för 66.

Halvtidspension – så funkar det

Betyder det att du måste slita hårt på heltid långt upp i åldern för att undvika ett privatekonomiskt ras som pensionär? Inte riktigt. För om du tar ut din pension på halvtid och samtidigt jobbar halvtid ser det genast betydligt ljusare ut.

– Att ta ut halva pensionen ett år tidigare än riktåldern ger normalt 3 till 3,5 procent lägre pension. Och om man samtidigt jobbar 50 procent tjänar man in nya pensionsrätter som höjer pensionen. Den totala effekten blir då bara 2 procent mindre pension per månad, när man till slut går helt i pension, säger Erik Ferm.

Ibland hör man folk säga att tidigt uttag av pension inte leder till så mycket mindre i plånboken, då pensionssumman sprids ut under en längre tidsperiod. I praktiken är det inte så enkelt. Skatten på pensionsutbetalningar är nämligen högre före 66 års ålder än efter.

Även gränsen för statlig skatt – i år 51 275 kronor i månaden – är betydelsefull. Om du med relativt hög inkomst fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut en stor del av din pension är risken stor att du hamnar över denna gräns.

– Sannolikheten är stor att delar av det försvinner i statlig skatt, säger pensionsekonomen Dan Adolphson Björk på e-tjänsten minpension.se.

Hur lång tid du väljer att ta ut tjänstepensionen på påverkar också. I Pensionsmyndighetens exempel räknar man med livsvarig utbetalning, men många tar ut tjänstepensionen på fem eller tio år.

Om någon del av din framtida pension är garantipension – statens grundskydd mot fattigdom – påverkar det beräkningarna ovan. Med en stor del garantipension tjänar man inte så mycket på att skjuta på uttaget till efter 66 års ålder.

På minpension.se kan du få information om din pension. Gör flera pensionsprognoser, med olika startår för dina pensionsuttag.

– Jämför resultaten innan du bestämmer dig. Du kan prata med de aktörer som förvaltar dina pensioner, alltså banker, försäkrings- och pensionsbolag och naturligtvis Pensionsmyndigheten. De är ofta bra på att hjälpa till och tolka siffrorna, säger Dan Adolphson Björk.

Du kan också få tips om din tjänstepension ITP av fackens och arbetsgivarnas nya vägledningstjänst avtalat.se, där du från och med mars i år även kan göra val som rör ITP.

Fotnot: Alla belopp gäller före skatt.

Text: Rickard Jakbo