Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna påtalade utebliven pension – blev avskedad

När kvinnan påtalade att arbetsgivaren inte följde anställningsavtalet förlorade hon jobbet. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna packar ihop tillhörigheter från kontor i en kartong.
Under ett möte, som kvinnan trodde skulle handla om utebliven pension, blev arbetsgivaren hotfull. När kvinnan sedan sjukskrev sig blev hon av med jobbet. Foto. Shutterstock

Upprinnelsen till att Unionenmedlemmen blev av med sitt jobb var när hon upptäckte att en avtalad pensionspeng inte betalades ut.

Kvinnan, som jobbade som ekonomiassistent, hade sedan tidigare fått 500 kronor i pension per månad, men skulle efter en muntlig överenskommelse nu få det dubbla. När hon märkte att pengarna inte betalades ut, påtalade hon detta vilket ledde till ett möte med bolagets företrädare.

Under mötet lyfte hon den obetalda pensionen, svårigheter att ta ut semester och möjligheten att få semesterersättning i stället för semesterledighet, samt frågor relaterade till arbetsmiljön.

Därefter bokades ett nytt möte in, som kvinnan trodde skulle handla om de uteblivna pensionsavsättningarna.

Hotfull och kränkande ton

I stället blev mötet hätskt, med högt tonläge och en ton från bolaget som medlemmen – enligt stämningsansökan – uppfattade som ”hotfull och kränkande”. Bolagets företrädare nämnde att det skulle ske förändringar på företaget med stundande neddragningar av personalstyrkan.

Dagen efter sjukskrev sig kvinnan. När hon en vecka senare meddelade sina chefer att sjukskrivningen skulle förlängas, fick hon ett meddelande från bolaget om att de uppfattade den förlängda sjukskrivningen som att kvinnan sagt upp sig och bifogade slutlönebeskedet.

I stämningsansökan framgår att Unionen tolkar bolagets agerande som ett avskedande av medlemmen. Unionen har förhandlat med bolaget, men dessa slutade i oenighet. Unionen stämmer nu företaget på ekonomiskt skadestånd samt brott mot las.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen