Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pensionär som jobbar riskerar skattesmäll

Regler kring uttag av tjänstepension gör att en pensionär som fortsätter jobba riskerar gå miste om tusentals kronor. Här får du tips om hur du ska tänka.
Anita Täpp Publicerad
Man i pensionsålder promenerar i stadsmiljö.
Om man jobbar hos en arbetsgivare med kollektivavtal så har man också en kollektivavtalad tjänstepension. De flesta av Unionens medlemmar har tjänstepensionen ITP. Foto: Stockfoto

Nyligen slog PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) larm om att den som jobbar samtidigt som utbetalningen av tjänstepensionen ITP har börjat riskerar att åka på en skattesmäll.

PTK kräver därför att reglerna i inkomstskattelagen ändras så att tjänstepensionen går att pausa.

Enligt de nuvarande reglerna börjar utbetalningen av tjänstepensionen vid 65 år, eller vid en annan ålder som den anställde har valt.

Men har den börjat utbetalas går den sedan inte att stoppa. Om man då har missat att skjuta upp den första utbetalningen och fortsätter jobba, så kan den dubbla inkomsten – från arbetet och pensionen – göra att man hamnar över gränsen för statlig inkomstskatt på 20 procent.

Det gör att man får betala högre skatt på pensionspengarna än om man hade kunnat välja att få dem utbetalda när man slutat jobba (se räkneexempel).

Ingen tycks vilja ta i det här

Det här slår, enligt Staffan Ström, pensionsekonom på tjänstepensionsföretaget Alecta, både mot den som vill fortsätta jobba efter 65 och mot den som först har gått i pension men sedan ångrar sig.

– Ofta kan man verkligen ha sett fram emot att få gå i pension. Men så går det några månader och man känner att man vill börja jobba igen. Kanske för att man behöver pengarna, men oftare för att man saknar att känna sig behövd och för att man vill ha den sociala samvaron på jobbet. Och då blir man ofta väldigt besviken över att man inte kan skjuta upp pensionen utan måste skatta bort mycket av den, säger han.

– Det värsta med de nuvarande reglerna är nog ändå det psykologiska signalvärde de ger. Många känner att om jag inte kan spara mina pensionspengar till senare, när jag verkligen skulle behöva dem, så kan jag lika gärna fortsätta vara pensionär.

Ett råd Staffan Ström ger till den som känner sig tveksam inför att gå i pension vid 65 års ålder är i första hand att komma ihåg att i god tid innan den tidpunkten meddela sitt/sina pensionsbolag att man vill skjuta upp uttaget av tjänstepensionen.

Om man sedan fortsätter jobba, men arbetar mindre och därför ändå behöver ett ekonomiskt tillskott, är rådet att i första hand ta ut av den allmänna pensionen. Den är redan flexibel på det sätt som PTK vill att tjänstepensionen ska bli – det vill säga att den kan pausas hur många gånger som helst.

Det är något man länge har kämpat för, påtalar Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK.

– Det har också gjorts flera statliga skatte- och pensionsutredningar där man sagt att man håller med om det här. Alla politiker vi talat med har samma åsikt, ändå tycks ingen vilja ta i det här, säger han.

– Tidigare, när alla gick i pension vid 65, var ju det här inget problem. Men när man nu säger att fler behöver jobba längre för att den allmänna pensionen ska räcka – och en del inte heller har råd att gå i pension vid den åldern – så ska vi inte försvåra för dem som vill ta ett nytt jobb och skjuta på pensionsuttaget tills man behöver pengarna bättre.

Så mycket går bort i skatt

Effekt i kronor av att det inte går att pausa en påbörjad utbetalning av tjänstepension:

  • Med en bruttolön på 35 000 kronor försvinner 1 100 kronor i skatt varje månad om man jobbar heltid och samtidigt tvingas ta ut pension. Skatten blir därmed 17 procent högre.
  • Vid en månadslön på 45 000 kronor blir den extra skatteavbränningen 2 800 kronor i månaden, vilket motsvarar 28 procent högre skatt.

Källa: Alecta

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljardbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året upptäckte man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 

 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.