EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?

Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.

Lönestransparens

1. Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.

    

   Villkorsinformation

2. Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.

    

   EU och GDPR

3. Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.

    

   Europeiskt företagsråd

4. Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.

    

   Jobba i annat EU-land

5. Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.

    

   Föräldraledig i EU

6. Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.

    

   EU och pensionen

7. Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.