Vad har Strindberg, Shakespeare och Dostojevskij att göra med ledarskap och förändringsarbete? En hel del.

Det menar Mattias Fyhr som utvecklar chefer genom att korsa ledskapsteorier med humanistisk kunskap.

Med hjälp av skönlitteratur och filosofi vässar han ledare till förbättrad självkännedom, kreativitet och kommunikation.

– Humanioran är lite för bra och stimulerande för att bara häcka på högskolorna. I synnerhet som näringsliv och organisationer törstar efter kunskap som stämmer med dagens krav på ledare, säger Mattias Fyhr som driver företaget Origo Consulting.

Ledarskap i praktiken: Klassiker ger insikter

Enligt Mattias Fyhr är skönlitteratur en effektiv väg för att driva de förändringar som ständigt efterfrågas i moderna företag och organisationer. Ett arbete som många gånger misslyckas.

– Anledningen till att förändringsarbetet kör fast är oftast bristande kunskap i att förstå och kommunicera med människor. Att läsa skönlitteratur är en väg att begripa och reflektera över egna och andras beteenden, behov och drivkrafter. Litteraturen triggar både känslan och tanken, på ett märkligt och inspirerande sätt.

Genom att djupdyka i världslitteraturens klassiker – exempelvis Machiavellis Fursten, Shakespeares Julius Caesar och Strindbergs Hemsöborna – kan ledarskapsfrågor som visioner, styrning, mångfald, motgång och makt göras konkreta.

– Att diskutera böckerna gör att man får en chans till nya perspektiv, att skärpa tanken och att dessutom få syn på sina styrkor och svagheter som ledare, säger Mattias Fyhr.

Skönlitteraturens lektioner för ledare

Med avstamp i de skönlitterära texterna väcks frågor kopplade till det egna ledarskapet: Vad driver mig? Varför vill jag vara chef? Vad kännetecknar ett gott förändringsarbete? Hur ser jag på mina medarbetare? Vilka är mina strategier för att kommunicera? Hur kan jag utveckla mig?

I många andra länder, som USA, Storbritannien och Frankrike, är goda kunskaper i humaniora självklart för ledare. Däremot har samma bildningstradition saknats i Sverige. Men nu tycks något börja hända. I dag har exempelvis Handelshögskolan i Stockholm infört bokcirklar på schemat. Syftet är att göra studenterna – som ju är framtidens makthavare – mer analytiska, kreativa och bättre på kritiskt tänkande.

Mattias Fyhr framhåller att bildning inte handlar om att kunna svänga sig med referenser.

– Det innebär i stället att öppna sig för nya kunskaper om mänskligt tänkande och agerande. Förutom att bredda referensramarna har jag märkt att bildning dessutom stärker självförtroendet och gör oss lite mer rakryggade.

Text: Gertrud Dahlberg.