Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Spotify är ett av många företag i techbranschen som saknar kollektivavtal. Janerik Henriksson/TT
Debatten om kollektivavtalens för- och nackdelar har varit het under året. I våras försökte Unionen få Spotify att teckna avtal och under hösten var det Klarnas tur. Först när Unionen hotade med strejk gick Klarna med på att skriva under. Just nu strejkar IF Metall för att få Tesla att teckna kollektivavtal.
23 procent saknar kollektivavtal
I rapporten ”Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar” (Arena Idé) har Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, undersökt hur många som omfattas av kollektivavtal i olika branscher. Enligt den arbetar ungefär 23 procent av alla anställda i privatägda företag utan kollektivavtal. Men täckningsgraden skiljer stort mellan olika branscher. För tjänstemän är andelen lägst i företag som sysslar med spelutveckling, tech i finansbranschen, IT, media, reklam och PR samt advokatbyråer och revisionsfirmor.
"Förväntas arbeta extra utan ersättning"
”För att kunna rekrytera arbetskraft tvingas dessa företag ofta erbjuda goda anställningsvillkor men det förekommer likväl att tjänstepensionslösningar saknas eller är sämre än de kollektivavtalade, att de anställda förväntas arbeta extra utan ersättning och att personalneddragningar görs utan dialog med de anställda”, skriver Anders Kjellberg i rapporten.
Rapporten visar också att täckningsgraden är klart lägre i Stockholms län jämfört med övriga Sverige. Det är också betydligt vanligare att små företag saknar kollektivavtal, jämfört med stora.
Många företag saknar kollektivavtal
Andel företag med
kollektivavtal, procent
Bransch
Information/
Kommunikation7
Finans/Försäkring14
Företagstjänster14
Handel34
Hotell/Restaurang39
Bygg43
Transport52
Finans, försäkring och företagstjänster innehåller exempelvis banker, försäkringsbolag, bokföringsbyråer, huvudkontor, konsulter, kommunikation och callcenter.
Information och kommunikation innehåller exempelvis film, tv, telekommunikation, dataprogrammering, datakonsulter och spelutveckling.
De flesta anställda omfattas av kollektivavtal
Andel anställda med
kollektivavtal, procent
Bransch
Information/
Kommunikation52
Finans/Försäkring67
Företagstjänster67
Hotell/Restaurang70
Handel77
Bygg87
Transport87
Andelen anställda med kollektivavtal är högre än andelen företag med kollektivavtal. Det beror på att stora företag i högre utsträckning än små har kollektivavtal.
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.