Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Distansjobbare mer ilskna än sina kollegor

Distansarbetare är oftare förbannade än sina kollegor. Det visar en världsomspännande Gallupundersökning.
Johanna Rovira Publicerad
En katt som ligger på en dator
Anställda som jobbar hemma har mindre tålamod med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är inte bara produktiviteten  som ökar när vi distansarbetar – irritationen tycks också öka. Drygt en fjärdedel, 27 procent av distansarbetare världen över, upplever ilska större delen av arbetsdagen. Bland de som jobbar på arbetsplatsen är det bara 19 procent som blir purkna dagligen, visar årets globala Gallupundersökning som bygger på svar från över 120 000 anställda. 

Det finns förstås geografiska skillnader på jobbhumöret. I Kanada och USA är förhållandet omvänt. Där är hemmajobbarna faktiskt något mindre irriterade än de som befinner sig på kontoret enligt undersökningen. I Latinamerika råder ingen skillnad mellan de två kategorierna anställda. 

På europeisk nivå bekänner 21 procent av deltagarna som jobbar hemifrån att aggressionen tagit överhanden större delen av dagen. Bara 13 procent av kollegorna på kontoret har samma upplevelse. 

Trasslande teknik och usel uppkoppling inte den enda källan till indignationen hos distansarbetare. Känslan av utanförskap och proximity bias (att chefen favoriserar de som jobbar på kontoret) är andra faktorer som får distansarbetare att tappa humöret, enligt mediesajten tlnt.se.

Fridsamma nordbor

Anställda i Sverige är, oavsett om de jobbar på kontoret eller hemifrån, ganska saktmodiga, internationellt sett. Bara var tionde erkänner att de härsknar till på daglig basis. Våra kollegor i Norden, åtminstone i Norge, Island och Finland, tycks ha ännu mer sinnesro – i Finland verkar bara fem procent uppröras över kollegor, kunder eller något annat jobbrelaterat. 

Annat är det i Armenien, där de anställda antingen är mer ärliga när de besvarar enkäter, mer hetlevrade eller kanske har större anledning att förbanna sitt arbete. Oberoende av orsak går drygt hälften av de tillfrågade armenierna i taket någon gång under arbetsdagen. 

Hemjobbare mer engagerade

Tjuriga distansarbetare världen över kan dock trösta sig med att de också är mer engagerade i sitt jobb än sina mer fridsamma kollegor på kontoret. 30 procent av hemmajobbarna är engagerade jämfört med 21 procent av anställda som jobbar från arbetsplatsen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.