Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Distansjobbare mer ilskna än sina kollegor

Distansarbetare är oftare förbannade än sina kollegor. Det visar en världsomspännande Gallupundersökning.
Johanna Rovira Publicerad
En katt som ligger på en dator
Anställda som jobbar hemma har mindre tålamod med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är inte bara produktiviteten  som ökar när vi distansarbetar – irritationen tycks också öka. Drygt en fjärdedel, 27 procent av distansarbetare världen över, upplever ilska större delen av arbetsdagen. Bland de som jobbar på arbetsplatsen är det bara 19 procent som blir purkna dagligen, visar årets globala Gallupundersökning som bygger på svar från över 120 000 anställda. 

Det finns förstås geografiska skillnader på jobbhumöret. I Kanada och USA är förhållandet omvänt. Där är hemmajobbarna faktiskt något mindre irriterade än de som befinner sig på kontoret enligt undersökningen. I Latinamerika råder ingen skillnad mellan de två kategorierna anställda. 

På europeisk nivå bekänner 21 procent av deltagarna som jobbar hemifrån att aggressionen tagit överhanden större delen av dagen. Bara 13 procent av kollegorna på kontoret har samma upplevelse. 

Trasslande teknik och usel uppkoppling inte den enda källan till indignationen hos distansarbetare. Känslan av utanförskap och proximity bias (att chefen favoriserar de som jobbar på kontoret) är andra faktorer som får distansarbetare att tappa humöret, enligt mediesajten tlnt.se.

Fridsamma nordbor

Anställda i Sverige är, oavsett om de jobbar på kontoret eller hemifrån, ganska saktmodiga, internationellt sett. Bara var tionde erkänner att de härsknar till på daglig basis. Våra kollegor i Norden, åtminstone i Norge, Island och Finland, tycks ha ännu mer sinnesro – i Finland verkar bara fem procent uppröras över kollegor, kunder eller något annat jobbrelaterat. 

Annat är det i Armenien, där de anställda antingen är mer ärliga när de besvarar enkäter, mer hetlevrade eller kanske har större anledning att förbanna sitt arbete. Oberoende av orsak går drygt hälften av de tillfrågade armenierna i taket någon gång under arbetsdagen. 

Hemjobbare mer engagerade

Tjuriga distansarbetare världen över kan dock trösta sig med att de också är mer engagerade i sitt jobb än sina mer fridsamma kollegor på kontoret. 30 procent av hemmajobbarna är engagerade jämfört med 21 procent av anställda som jobbar från arbetsplatsen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.