Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler ska kunna bli visselblåsare på jobbet

På söndag måste drygt 7 000 företag ha skaffat sig en kanal för visselblåsning. De företag som struntar i det kan tvingas betala böter – men risken att åka fast är liten.
David Österberg Publicerad
Illustration av en person som blåser i en visselpipa och pekar med fingret.
Snart ska fler kunna bli visselblåsare på sitt jobb. En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden - ofta på den egna arbetsplatsen. Illustration: Colourbox.

Jobbar du på ett företag med minst 50 anställda? Då ska din arbetsgivare fixa en rapporteringskanal som gör det möjligt för dig och dina kollegor att visselblåsa om missförhållanden på jobbet. Kanalen ska vara på plats senast den 17 december och kan exempelvis vara en webbsida eller en mejladress där ni anonymt kan berätta vad ni vet.

För företag med fler än 249 anställda gäller redan lagen. De var tvungna att införa rapporteringskanaler i juli förra året.

Arbetsmiljöverket gör inga inspektioner

Det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för att företagen verkligen inför rapporteringskanaler. I Sverige finns runt 7 300 företag med mellan 50 och 249 anställda, men samtliga kommer inte att inspekteras.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket, porträttbild.
Ulrika Scholander. Foto: Arbetsmiljöverket.

– När det kommer ny lagstiftning för företag gör vi inte i första hand inspektioner för att kontrollera efterlevnaden. Men om vi får tips om företag som inte har kanaler för visselblåsning gör vi det, säger Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Hittills har ett 60-tal sådana tips kommit in till myndigheten. De har, enligt Ulrika Scholander, lett till ”en handfull” inspektioner av företag med fler än 249 anställda.

– Samtliga inspektioner har visat att företagen har kanaler och att de är korrekt utformade. Att en person ändå har skickat en anmälan till oss kan bero på att anmälaren inte har känt till kanalen eller att företaget har upprättat den efter anmälan, säger hon.

Företag kan tvingas betala böter

Om ett företag inte har skaffat en rapporteringskanal kan Arbetsmiljöverket kräva det genom ett föreläggande som förenas med vite.

Ulrika Scholander tror att myndigheten kommer att få fler tips om bristande kanaler efter årsskiftet.

–  Då gäller lagen många fler och dessutom mindre företag. Vår bild är att de flesta stora företag hade någon form av visselblåsartjänst redan innan lagen. Mindre företag har kanske mindre tid och mindre kunskap.

Ska ge visselblåsare starkare skydd

Bakgrunden till den nya visselblåsarlagen är ett EU-direktiv från 2019. Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet. 

För att skyddas av lagen ska missförhållandet som rapporteras ha inträffat i ett jobbrelaterat sammanhang. Det ska också vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.

Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.


Källa: Arbetsmiljöverket. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar