Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler ska kunna bli visselblåsare på jobbet

På söndag måste drygt 7 000 företag ha skaffat sig en kanal för visselblåsning. De företag som struntar i det kan tvingas betala böter – men risken att åka fast är liten.
David Österberg Publicerad
Illustration av en person som blåser i en visselpipa och pekar med fingret.
Snart ska fler kunna bli visselblåsare på sitt jobb. En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden - ofta på den egna arbetsplatsen. Illustration: Colourbox.

Jobbar du på ett företag med minst 50 anställda? Då ska din arbetsgivare fixa en rapporteringskanal som gör det möjligt för dig och dina kollegor att visselblåsa om missförhållanden på jobbet. Kanalen ska vara på plats senast den 17 december och kan exempelvis vara en webbsida eller en mejladress där ni anonymt kan berätta vad ni vet.

För företag med fler än 249 anställda gäller redan lagen. De var tvungna att införa rapporteringskanaler i juli förra året.

Arbetsmiljöverket gör inga inspektioner

Det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för att företagen verkligen inför rapporteringskanaler. I Sverige finns runt 7 300 företag med mellan 50 och 249 anställda, men samtliga kommer inte att inspekteras.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket, porträttbild.
Ulrika Scholander. Foto: Arbetsmiljöverket.

När det kommer ny lagstiftning för företag gör vi inte i första hand inspektioner för att kontrollera efterlevnaden. Men om vi får tips om företag som inte har kanaler för visselblåsning gör vi det, säger Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Hittills har ett 60-tal sådana tips kommit in till myndigheten. De har, enligt Ulrika Scholander, lett till ”en handfull” inspektioner av företag med fler än 249 anställda.

– Samtliga inspektioner har visat att företagen har kanaler och att de är korrekt utformade. Att en person ändå har skickat en anmälan till oss kan bero på att anmälaren inte har känt till kanalen eller att företaget har upprättat den efter anmälan, säger hon.

Företag kan tvingas betala böter

Om ett företag inte har skaffat en rapporteringskanal kan Arbetsmiljöverket kräva det genom ett föreläggande som förenas med vite.

Ulrika Scholander tror att myndigheten kommer att få fler tips om bristande kanaler efter årsskiftet.

–  Då gäller lagen många fler och dessutom mindre företag. Vår bild är att de flesta stora företag hade någon form av visselblåsartjänst redan innan lagen. Mindre företag har kanske mindre tid och mindre kunskap.

Ska ge visselblåsare starkare skydd

Bakgrunden till den nya visselblåsarlagen är ett EU-direktiv från 2019. Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet. 

För att skyddas av lagen ska missförhållandet som rapporteras ha inträffat i ett jobbrelaterat sammanhang. Det ska också vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.

Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.


Källa: Arbetsmiljöverket. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.