Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
AI är ordet på allas läppar. Men vad är hajp och vad är sanning? Hur ska man förverkliga drömmen om en digital hjälpreda? Och vem bär ansvaret om något går fel?
Det är frågor som cirkulerar i många chefers hjärnor, enligt en undersökning från HR-företaget Workday. Tusen ledare har fått svara på frågor om sin syn på tekniken. Den främsta slutsatsen: Sju av tio känner press, ofta ovanifrån, på att öka både användandet och investeringarna i AI.
Victor Bernhardtz, AI-utredare på Unionen, är inte förvånad.
– Mycket, mycket pengar och uppmärksamhet går till det här området nu och då vill man ju vara med på tåget. Det finns en ”fear of missing out”, samtidigt vet man inte riktigt hur det ska gå till och det skapar stress.
Hur ska man hantera den känslan?
– Det handlar om ledarskap hos företagets högsta ledning. Hur man där bemöter den otrygghet som en chef kan känna. Bolagsstyrelser behöver dra upp strategier kring AI och kommunicera dem nedåt. Jag tror inte att man som chef ska tänka: ”Det här ska jag lösa själv.” Men man kan tjäna på att lära sig lite om de stora dragen – vad generativ AI är och hur det fungerar.
77 procent av de tillfrågade cheferna är skeptiska till pålitligheten i de data som används för att lära upp deras AI-verktyg. Nära hälften svarar också att de oroar sig för de anställdas personliga integritet i samband med datainsamlingen. Den oron är sund, menar Victor Bernhardtz.
– Det är helt rätt frågor att ställa sig. Fack och arbetsgivare behöver ha en dialog om detta på arbetsplatsen och även lära sig vad lagstiftningen säger, exempelvis dataskyddsförordningen.
På så sätt kan man också förebygga ryktesspridning och rädsla bland medarbetarna kring vad AI-utvecklingen kommer att innebära.
– Tydlighet och transparens kring hur man tänker är helt centralt. Folk kommer alltid vilja ha svar och får de inte svar så kommer de att börja hitta på dem själva.
Utmaningarna gäller inte bara den egna arbetsplatsen. Washington Post har under hösten avslöjat att människor i bland annat Filippinerna och Kenya jobbar i ”digitala sweatshops” med att tagga och kategorisera de bilder som används för att träna upp AI-modeller. Ofta under brutala arbetsförhållanden och för oskäliga löner.
– Man talar ofta om att säkra sina värdekedjor och ha rättvis handel av exempelvis gummi och bomull. Samma diskussion kommer behövas kring data och man tjänar på att inleda den redan nu, avslutar Bernhardtz.
− Vi gjorde en undersökning om detta i våras och ser att det behövs en allmän kunskapsuppbyggnad i alla led.
– Det finns både oro och förväntan hos medarbetarna. Chefer behöver förstå både vad AI kan innebära i ens ledarskap och för medarbetarna. Det är en stor utmaning, som inte enbart är direkt teknisk.
− Det är att hänga med i utvecklingen. Det går fort nu, så man behöver kompetens och omvärldsbevakning.
– Som jag uppfattar AI är det ganska lättillgängligt, men vi behöver kompetens kopplat till it och digitalisering. Så att man kan applicera AI-lösningar i själva verksamheten. Vi gör det just nu.
− Det är svårt att veta vilken teknik som ska användas och hur det ska hanteras på ett säkert sätt, så att de data och den kunskap som vi byggt upp genom åren inte försvinner ut ur bolaget.
– Sedan handlar det om kompetens. Att lära oss som organisation hur vi kan använda AI för att hantera våra kunskapsdatabanker. Det finns inget facit.
Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.
Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.
I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.
Djävulen sitter i detaljerna
Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.
– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.
Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.
– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.
För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:
Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.
Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.
– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.
Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.
För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.
– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.
Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.
– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.
Text: Teres Hallman
1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.
2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.
3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.