Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Hög AI-press bland chefer

7 av 10 chefer känner sig pressade att använda mer artificiell intelligens. Många är samtidigt oroliga för vad som kan gå fel. Frågan bör lyftas till högsta ledningen, anser Unionens digitala expert.
Noa Kristiansson Publicerad
En kvinna vid en dator håller för öronen och ser trött ut.
Ett modeord eller framtidens satsning? AI står högt på listan över trender just nu. Och för många är den nya tekniken - och dess möjligheter - stressande. Foto: Colourbox.

AI är ordet på allas läppar. Men vad är hajp och vad är sanning? Hur ska man förverkliga drömmen om en digital hjälpreda? Och vem bär ansvaret om något går fel?

Det är frågor som cirkulerar i många chefers hjärnor, enligt en undersökning från HR-företaget Workday. Tusen ledare har fått svara på frågor om sin syn på tekniken. Den främsta slutsatsen: Sju av tio känner press, ofta ovanifrån, på att öka både användandet och investeringarna i AI.

Victor Bernhardtz, AI-utredare på Unionen, är inte förvånad.

– Mycket, mycket pengar och uppmärksamhet går till det här området nu och då vill man ju vara med på tåget. Det finns en ”fear of missing out”, samtidigt vet man inte riktigt hur det ska gå till och det skapar stress.

Hur ska man hantera den känslan?

– Det handlar om ledarskap hos företagets högsta ledning. Hur man där bemöter den otrygghet som en chef kan känna. Bolagsstyrelser behöver dra upp strategier kring AI och kommunicera dem nedåt. Jag tror inte att man som chef ska tänka: ”Det här ska jag lösa själv.” Men man kan tjäna på att lära sig lite om de stora dragen – vad generativ AI är och hur det fungerar. 

Oro för säkerheten med AI

77 procent av de tillfrågade cheferna är skeptiska till pålitligheten i de data som används för att lära upp deras AI-verktyg. Nära hälften svarar också att de oroar sig för de anställdas personliga integritet i samband med datainsamlingen. Den oron är sund, menar Victor Bernhardtz.

– Det är helt rätt frågor att ställa sig. Fack och arbetsgivare behöver ha en dialog om detta på arbetsplatsen och även lära sig vad lagstiftningen säger, exempelvis dataskyddsförordningen.

På så sätt kan man också förebygga ryktesspridning och rädsla bland medarbetarna kring vad AI-utvecklingen kommer att innebära.

– Tydlighet och transparens kring hur man tänker är helt centralt. Folk kommer alltid vilja ha svar och får de inte svar så kommer de att börja hitta på dem själva.

Säkra värdekedjorna

Utmaningarna gäller inte bara den egna arbetsplatsen. Washington Post har under hösten avslöjat att människor i bland annat Filippinerna och Kenya jobbar i ”digitala sweatshops” med att tagga och kategorisera de bilder som används för att träna upp AI-modeller. Ofta under brutala arbetsförhållanden och för oskäliga löner.

– Man talar ofta om att säkra sina värdekedjor och ha rättvis handel av exempelvis gummi och bomull. Samma diskussion kommer behövas kring data och man tjänar på att inleda den redan nu, avslutar Bernhardtz.

Vilka utmaningar ni kring AI?

Christina Claeson-Jonsson, forskningschef NCC

− Vi gjorde en undersökning om detta i våras och ser att det behövs en allmän kunskapsuppbyggnad i alla led.

– Det finns både oro och förväntan hos medarbetarna. Chefer behöver förstå både vad AI kan innebära i ens ledarskap och för medarbetarna. Det är en stor utmaning, som inte enbart är direkt teknisk.

 

 

Eva Vati, vd Verify

− Det är att hänga med i utvecklingen. Det går fort nu, så man behöver kompetens och omvärldsbevakning.

– Som jag uppfattar AI är det ganska lättillgängligt, men vi behöver kompetens kopplat till it och digitalisering. Så att man kan applicera AI-lösningar i själva verksamheten. Vi gör det just nu.

 

 

 

Anders Candell, IT-chef Skanska

− Det är svårt att veta vilken teknik som ska användas och hur det ska hanteras på ett säkert sätt, så att de data och den kunskap som vi byggt upp genom åren inte försvinner ut ur bolaget.

 

– Sedan handlar det om kompetens. Att lära oss som organisation hur vi kan använda AI för att hantera våra kunskapsdatabanker. Det finns inget facit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.