Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Klarna mot Unionen i Arbetsdomstolen
UPPDATERAT. Klarna minskade personalstyrkan – utan att förhandla med facket. Ett brott mot medbestämmandelagen anser Unionen, som stämt bolaget på 1,3 miljoner kronor. I morgon skulle huvudförhandlingen ha inletts i AD – nu blir det inte så.
Det var den 23 maj 2022 som Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski, i ett förinspelat tal, meddelade att var tionde av bolagets 7 000 anställda skulle tvingas lämna företaget. Bakgrunden var ett tuffare ekonomiskt klimat och ökade krav på lönsamhet. För Unionenklubben på kontoret i Stockholm kom beskedet som en total överraskning.
Enligt medbestämmandelagen, mbl, måste en arbetsgivare både informera och förhandla med facket i frågor som rör uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det ska ske redan när arbetsgivaren överväger eller planerar uppsägningar. Enligt Unionen spelar det ingen roll om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte – samma skyldigheter gäller ändå.
Unionen ansåg därför att Klarna brutit mot medbestämmandelagen och stämde bolaget i Arbetsdomstolen och yrkade på ett rekordstort skadestånd: 1,3 miljoner kronor.
Klarna: Existerade ingen arbetsbrist
Klarna har en annan bild av händelseförloppet. Betalföretaget anser sig inte ha brutit mot förhandlingsskyldigheten eftersom det, enligt Klarna, inte existerade någon arbetsbrist vid tidpunkten för personalinformationen. I ett svaromål till Arbetsdomstolen skriver bolagets juridiska ombud att informationen i vd:ns tal rörde ”organisatoriska frågor”. Man påpekar att anställda erbjöds ett utköpsavtal och att det aldrig blev aktuellt med några uppsägningar på grund av arbetsbrist. Detta eftersom samtliga medarbetare som inte accepterade utköperbjudandet kunde erbjudas omplacering.
I morgon, tisdag, skulle parterna mötas i Arbetsdomstolen. Men nu är huvudförhandlingen inställd. Orsaken är att Klarna beslutat att teckna kollektivavtal. Stämningen ligger dock kvar hos Arbetsdomstolen i väntan på att kollektivavtalet träder i kraft vid årsskiftet. Enligt Unionens presstjänst kommer Unionen att återkalla stämningen när kollektivavtalet finns på plats.
Fler kan följa Klarnas exempel
Lite förenklat handlar tvisten om att fastställa i vilket skede som en arbetsbrist egentligen uppstår. Domstolens slutsats kan komma att förflytta förhandlingsskyldighetens gränser, menar Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.
– Det är ett väldigt spännande mål och viktig rättsfråga. Domen kommer att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid den här typen av situationer. Det kommer att bli viktigt, både gällande förhandlingsskyldigheten och informationsskyldigheten, säger hon.
Skulle AD ge Klarna rätt kan fler arbetsgivare utan kollektivavtal komma att följa bankens exempel och alltså låta bli att förhandla med facket så fort en övertalighetssituation går att lösa genom utköpserbjudande.
– Konsekvensen skulle kunna bli att det är först när det är fastställt att uppsägningar kommer äga rum som förhandlingen ska ske. Det skulle också innebära att diskussioner med facket om alternativa väger till uppsägningar kan komma att gå förlorade, säger Petra Herzfeld Olsson.
EU:s praxis väger tungt
Skulle däremot Unionens linje vinna blir skillnaden vid arbetsbristsituationer marginell oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.
Petra Herzfeld Olsson vill inte spekulera i utgången men poängterar att det är viktigt att Arbetsdomstolen säkerställer att den EU-rättspraxis som finns på området får genomslag i tolkningen.
Varför har detta inte prövats tidigare?
– De flesta stora bolag har kollektivavtal och då har den här bestämmelsen inte varit aktuell. Och de bolag som inte har kollektivavtal har antingen skött sina åtagande i det här avseendet eller så har det saknats en facklig lokal motpart att förhandla med och då har det inte kommit till fackförbundets kännedom.
Unionen och Klarna har avböjt att kommentera tvisten.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
