Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regionchefer kräver ökat lokalt inflytande

Publicerad

Att skrota länsarbetsnämnderna är fel väg att gå för en effektivare arbetsmarknadspolitik, menar SIF:s avdelningar och förkastar AMS förslag.

AMS föreslår regeringen att man ska slå samman länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen till en myndighet för att öka effektiviteten i organisationen och i arbetsmarknadspolitiken.
- Det går helt på tvärs mot utvecklingen i samhället i övrigt. All utveckling regionalt bygger på samverkan, nätverk och kluster. Det har inget alls att göra med den centraliseringsvåg som AMS förespråkar, säger Jöran Rubensson, regionchef i Göteborg. Han får medhåll av Jan Ryd på SIF i Malmö.
- Det är ett väldigt tunt förslag. Det pekar ut länsarbetsnämndernas styrelser som problemet, och det är fel.
Jan Ryd pekar på tre andra faktorer som han anser utgör de största hindren för en effektivare arbetsmarknadspolitik: ryckigheten i arbetsmarknadspolitiken, snåriga regelsystem och dålig ekonomisk uppföljning.
- Man måste uttala politiska mål som har längre hållbarhet, och ge större utrymme lokalt och regionalt för att utöva en tillväxtorienterad sysselsättningspolitik.
Men Lars Sjöström, överdirektör på AMS, vill inte hålla med om att förslaget innebär ökad centralisering.
- Det är en missuppfattning. Förslaget betonar vikten av lokalt och regionalt inflytande. Det är inte klarlagt ännu hur det ska gå till, men det ska inte fattas beslut på högre nivå än nödvändigt, säger han.
Jan Ryd tror att förslaget kommer att få regeringens stöd.
- Min uppfattning är att en majoritet stöder förslaget. Länsarbetsnämnderna har en sådan legitimitet regionalt att det hade varit bättre att utgå från dem. Men kan acceptera förändringen under förutsättning att vi får större inflytande lokalt och regionalt mot vad vi har i dag.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.