Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en hög med mynt, till höger en skylt med ordet Lönesamtal.
Var du bor, vilken bransch du jobbar i och vilket kön du har - allt detta påverkar hur din lön blir. Men har du rätt belopp i lönekuvertet? Foto: Adam Wrafter/TT/Colourbox.

Bransch, kön och bostadsort. Det är faktorer som påverkar löneläget – i synnerhet för landets chefer. Så ser det också ut i den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 67 581 kronor i månaden. Det är över 22 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer. Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna de senaste åren, i snitt har lönerna ökat med över 14,5 procent under perioden 2018 till 2022.

Lönenivåer i olika branscher 2022

Bransch, medellön

IT & Telekom: 67 581

Farmaci & Hälsa: 61 043

Konsult & Finans: 60 789

Media & Kommunikation: 60 515

Industri & Teknik: 57 380

Energi & Miljö: 56 844

Bygg & Fastighet: 54 778

Handel: 54 271

Transport & Logistik: 50 503

Organisationer & Föreningar: 47 924

Service & Tjänster: 45 481

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20–24: 36 034

25-29: 40 735

30-34: 47 556

35-39: 53 200

40-44: 56 765

45-49: 59 176

50-54: 59 672

55-59: 58 867

60- : 56 826

 

Lönenivåer region:

Högst medellönen i Stockholm 62 117 kr. Lägst i Norrbotten 46 874 kr.

Region, medellön

Stockholm: 62 117

Göteborg: 58 637

Sydväst: 55 794

Östra Sörmland/Gotland: 53 668

Bergslagen: 52 854

Uppland: 52 733

Småland: 52 104

Mälardalen: 51 728

Öst: 51 470

SjuHall: 51 441

Sydost: 50 713

Skaraborg/Väst: 50 599

Gävleborg: 50 359

Värmland: 50 107

Dalarna: 49 346

Västerbotten: 49 251

Mellannorrland: 47 304

Norrbotten: 46 874

Källa: Unionen. Lönestatistik för 2022 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.