Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN oroar Unionen

Handläggningskaoset på CSN kommer att fortsätta till 2024. Det har fått Unionen att reagera – nu är det upp till bevis för regeringen att lösa problemet, menar förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
CSN-kuvert och Unionens Martin Wästfelt.
– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani /TT.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort och prognoserna har gång på gång fått skruvas upp. Den senaste pekar på att 55 000 personer kommer att söka pengar för att kompetensutveckla sig genom den nya reformen under 2023.
Det höga söktrycket - i kombination med en manuell handläggning - har inneburit att CSN inte har hunnit med de ansökningar som strömmat in. För att kunna hantera volymerna behövs fler handläggare och därför hoppades myndigheten att regeringen skulle skjuta till extra medel i vårbudgeten – men man fick kalla handen.

Unionen: "Olycklig situation"

I måndags kunde Kollega berätta att CSN nu beräknar att handläggningskaoset kommer att fortsätta en bra bit in på 2024, såvida de inte får förstärkning med fler handläggare. Uppgifterna får Unionen att reagera:

– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Både fack och arbetsgivare har tidigare uttryckt oro för att CSN skulle bli en flaskhals för omställningsstudiestödet och krävde mer resurser till myndigheten.

– Vi hade fått signaler om att regeringen skulle skjuta till medel till CSN, så vi förväntade oss det. Regeringen säger att de hedrar den här överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, nu är det upp till bevis att lösa det här, säger Martin Wästfelt.

Ett orosmoln inför hösten är att budgeten för omställningsstödet är fördubblat nästa år jämfört med 2023. Det gör att CSN sannolikt kommer att behöva hjälpa många fler sökande i höst.

"Vi släpper inte den här frågan"

I sin roll som förhandlingschef för PTK kommer Martin Wästfelt att träffa skolminister Mats Persson (L) under den kommande månaden.

– CSN är en välskött myndighet men det är viktigt att de får ett automatiserat flöde och ett välfungerande IT-system för det här. Vi kommer inte släppa den här frågan, säger han.

CSN beräknar att man kommer att hinna med att betala ut stöd till cirka 5 000 personer under årets lopp. Sammanlagt finns det pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Det innebär alltså att närmare 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Det medför att CSN måste skicka tillbaka 600 miljoner kronor till statskassan.

– Konsekvensen blir att medlemmar i Unionen går miste om studiestöd de har rätt till och som det finns budgeterat för. Det är inte acceptabelt. Men jag är övertygad om att det kommer att redas ut, säger Martin Wästfelt.

– Det här stora söktrycket är på ett sätt ett angenämt problem för vår del. Det visar att intresset är stort och att utbildningsreformen i sig är relevant och viktig.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.