Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteaklubben: ”Ingen har pratat med oss”

Varken medarbetare eller Unionenklubben fick ge sin bild under tillsynen om Apotea använt övervakningskameror på ett otillåtet sätt.
– Det är häpnadsväckande. Man har enbart gått på företagets uppgifter, säger klubbordförande Camilla West.
Ola Rennstam Publicerad
Unionenklubben på Apotea. Minna Blom och Camila West utanför logistikcentrat.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, gick enbart på Apoteas uppgifter när man fattade beslut om företagets kamerabevakning varit olaglig. Minna Blom och Camilla West i Unionenklubben är kritiska. Foto: Staffan Claesson

Våren 2021 inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn som gällde Apoteas logistikcenter i Morgongåva. Orsaken var uppgifter i media om att arbetsgivaren använde kameror för att kontrollera om personalen arbetade, vilket inte är tillåtet.

I förra veckan – efter två år – kom IMY:s beslut. Som Kollega kunde berätta då slog myndigheten fast att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen konstaterar vidare att man inte kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen. Däremot kritiseras företaget för bristande information på de skyltar som tillhör kamerorna.

"Jättemärkligt att en myndighet agerar så här"

Unionenklubben på Apotea är kritiska till IMY:s slutsatser och till hur utredningen bedrivits.
– Det är häpnadsväckande. Myndigheten har enbart gått på företagets uppgifter och har varken kontaktat oss i klubben eller vårt arbetsmiljöombud. Och oss veterligen har ingen i personalen heller tillfrågats om kamerabevakningen, säger ordföranden Camilla West.
Hennes kollega och vice ordförande i styrelsen, Minna Blom, fyller i:
– Det är som en domstolsprocess där den misstänkte går fri för att man nekar till brottet och det är den enda bevisningen. Det är jättemärkligt hur en myndighet kan agera så här.

Känner till kameraövervakning

Enligt klubben har man vetskap om att arbetsgivaren tidigare använt kamerorna för arbetsledning, vilket alltså inte är tillåtet enligt lag.

– Vi vet att arbetsgivaren övervakat om personalen jobbar. Chefer har till exempel skickat sms om att personal ska städa bort kartonger under ett bord som man sett på en kamera. Men företagsledningen skulle aldrig medge det. Våra medlemmar har mest fnissat åt myndighetens slutsatser, säger Minna Blom.

Numera är dock kamerabevakningen inget känt problem på logistikcentret, enligt klubben. Den 6 december 2021 fick facken till ett avtal med arbetsgivaren som reglerar på vilket sätt kamerabevakningen får ske.

– Sedan avtalet kom till stånd har det fungerat bra – vad vi vet. Men det är under all kritik att IMY:s utredning tagit två år och att man kom fram till att det inte skett några övertramp. Kanske beror slutsatserna på att IMY inledde sin undersökning efter att kameraavtalet trädde i kraft i december 2021 och att man alltså tagit del av företagets loggar efter den tidpunkten, säger Camilla West.

IMY: "Skrivbordstillsyn vanligaste sättet"

IMY:s jurist Andreas Persson, som varit föredragande i ärendet, bekräftar Unionenklubbens bild av hur tillsynen gått till. Myndigheten har inte gjort något besök i anläggningen i Morgongåva.

– Detta är en så kallad skrivbordstillsyn och det är det vanligaste sättet som vi utför tillsyn på. Den baseras på skriftväxling mellan oss och tillsynsobjektet, i det här fallet Apotea. Det händer att vi gör inspektioner på plats om vi bedömer att det är nödvändigt, men det har vi inte gjort i det här fallet, säger han.

Har ni pratat eller inhämtat information från de fackliga representanterna?

– Nej, vi har inte vänt oss till de fackliga företrädarna. Apotea har lämnat in handlingar där facket varit involverade.

Facket uppger att de inte har varit involverade. Skulle det gett en annan bild om ni faktiskt pratat med dem?

– Det är klart att hade vi gjort en informationsinsamling från annat håll så kan man inte utesluta att det kommit in något som talade i motsatt riktning.

Har ni pratat med någon medarbetare?

– Nej det har vi inte gjort. Vi har tagit sikte på att ställa frågor till Apotea.
Det här ärendet inleddes efter uppgifter i media. I andra fall, då det inleds efter att någon lämnat in ett klagomål, då har vi uppgifter från en annan part som kan bli en del av ärendet.

Hur vet ni att arbetsgivarens version är sann, verifierar ni deras uppgifter på något sätt?

– Nej, det har vi inte gjort, utan här har vi utgått från de uppgifter vi fått från Apotea.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.