Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Enligt mbl, medbestämmandelagen, ska arbetsgivare med kollektivavtal alltid förhandla inför förändringar som påverkar verksamheten eller de anställda. På de företag som har kollektivavtal med Unionen ska förhandlingarna ske med den lokala fackklubben och om en sådan saknas med förbundets regionkontor.
Men i den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i mbl genom att bara vara skyldiga att förhandla med facket vid större förändringar i verksamheten.
Det exempelvis vid driftinskränkningar som leder till arbetsbrist, vid flytt av verksamhet mellan enheter och områden och vid omorganisationer som berör minst tio anställda.
I övrigt vill man också slippa den informationsskyldighet som finns i lagen genom att arbetsgivarna inte ska behöva informera facket utan bara berörd personal vid en förändring.
– Det här kravet finns inom nästan alla Almegas avtalsområden där kraven i avtalsrörelsen är växlade mellan Almega och Unionen nu. Men längst har man gått inom det avtalsområde som gäller IT, där man kräver att detta också ska gälla även om det finns en fackklubb på arbetsplatsen, säger Ia Hamn, central ombudsman och ansvarig för Almega IT-avtalet, på Unionen.
– Men i stort kan vi se att en ökad makt för arbetsgivarna och ett minskat fackligt inflytande är viktigt för Almega. Och som vi ser det är det här kravet ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande. För det innebär ju att vi som fackförbund, våra klubbar och enskilda medlemmar får minskade möjligheter till insyn och påverkan, vilket vi naturligtvis inte kan gå med på.
Därför har Unionen avvisat kravet. Men det behöver inte betyda att Almega inte kommer att försöka använda det i den fortsatta förhandlingen.
– Ingen förhandling är ju klar innan den är klar. Men när det gäller det här kravet så ser vi det som helt orimligt att vi skulle kunna få något i gengäld som skulle kunna vara i paritet med den inskränkning som det skulle innebära, säger hon.
Bland Almegas övriga krav finns, när det gäller löneavtalet, sifferlösa avtal och slopade nivåer för lägstlöner. Dessutom vill man ge arbetsgivarna möjlighet till större flexibilitet vid förläggningen av ordinarie arbetstid genom att ändra på reglerna för natt-, dygns- och veckovila.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
