Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning: Distansarbete gör oss mer produktiva

Distansarbete gör oss mer produktiva och ökar chansen att vi stannar kvar på en arbetsplats. Det visar en genomgång av flera studier.
David Österberg Publicerad
Man som jobbar hemifrån
Att arbeta hemifrån kan göra oss mer effektiva, enligt en genomgång av flera studier. Jessica Gow/TT

Många tjänstemän har arbetat på distans då och då under lång tid. Under pandemin fick hemarbetet ett kraftigt uppsving och verkar vara här för att stanna. Nu har forskare vid Gävle högskola gjort en genomgång av 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. Studierna är gjorda mellan 2000 och 2021.

Viktigt med valfrihet

Genomgången visar att distansarbete ökar vår produktivitet och inte påverkar kvaliteten negativt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.

– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Han betonar samtidigt att distansarbete inte är någon universallösning, vad gäller exempelvis arbetsmiljöarbete eller ledarskap.

Bra med hybridlösningar

En forskare som inte varit lika positiv till distansarbete är Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under pandemin uppmanade han företag att fasa ut hemarbetet.

Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten, sa han då till Kollega.

I dag säger han att det är uppenbart att många arbetsgivare och arbetstagare ser ett stort värde i hybridarbete – och att han framför allt var skeptisk till distansarbete på heltid. Han påpekar samtidigt att det bara finns två randomiserade (med slumpmässigt utvalda deltagare) studier i det urval som Högskolan i Gävle har gjort och att man därför bör tolka resultaten försiktigt.

Många möten stjäl fokus

Oskar Nordström Skans hänvisar också till en nyligen gjord studie där forskarna mätte produktiviteten hos drygt 10 000 indiska arbetstagare på ett IT-företag. De jobbade hemifrån på heltid under pandemin. Studien visar att arbetstagarna var något mindre eller lika produktiva när de arbetade hemifrån på heltid – men att de var tvungna att arbeta fler timmar för att uppnå lika hög produktivitet.

Förklaringen är framför allt att det är svårare att utföra vissa arbetsuppgifter digitalt. Arbetstagarna deltog i fler korta möten vilket minskade tiden de kunde arbeta koncentrerat. De pratade också mindre med nära kollegor och chefer och interagerade med färre personer och med färre delar av företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.