Avtalsrörelsen är igång – på riktigt. Under onsdagen presenterade Teknikföretagen sina krav inför de kommande förhandlingarna och det är en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp av svensk ekonomi och företagens situation.

Det bekymmersamma ekonomiska läget gör att Teknikföretagen för första gången kommer med ett siffersatt motbud. I korthet innebär förslaget löneökningar på 2,0 procent samt ett engångbelopp på 3 000 kronor i ett ettårigt avtal.

Facken inom industrin, där Unionen ingår tillsammans med IF Metall och Sveriges ingenjörer, står fast vid sina krav på ett lönelyft på 4,4 procent, som Kollega rapporterat om tidigare.

Parterna står med andra ord långt ifrån varandra och den stora stötestenen kommer att bli just lönenivåerna.

– Trycket i frågan är sådant att det finns anledning för oss att sätta ned foten tidigt. Fackens lönekrav är de högsta man ställt på 25 år. I förhandlingarna vill vi adressera det allvarliga ekonomiska läget. Det tycker vi inte att fackens krav gör, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, som betonade att avtalsrörelsen inte kommer bli någon lätt övning och att många faktorer är osäkra.

Vill introducera engångssumma

De fackliga kraven skulle – om de blev verklighet – leda till försämrad konkurrenskraft, enligt Teknikföretagen. Som ett plåster på såren för den höga inflationen har arbetsgivarna i stället sneglat på Tyskland där arbetstagarna inom industrin har fått ett engångsbelopp. Och nu vill Teknikföretagen alltså se en modell med engångssumma på 3 000 kronor.

– Vi tycker att det är läge att introducera den här modellen som man jobbat med i flera europiska länder även på svensk arbetsmarknad, säger Tomas Undin.

Inflationen ligger på över tio procent. Hur stor roll kommer den parametern att spela under de kommande förhandlingarna?

– ­Motparterna har varit noga med att den höga inflationen inte är utgångspunkten i deras krav, sen får man konstatera att yrkandet är högre än någon gång tidigare. Jag kan förstå det att de måste anpassa sig till medlemmarnas situation. Men det finns mycket att vinna på att vi inte hamnar i en lång period med hög inflation, säger Tomas Undin.

– Diskussionen om inflation utgår från att företagen vunnit på den höga inflationen men så är inte fallet, det är svårt att förstå logiken varför en förlorare ska kompensera en annan förlorare.

"Vi står långt ifrån varandra"

Facken inom industrin har som väntat en annan bild av ekonomin och utrymmet för löneökningar. Unionen konstaterar att man ser god lönsamhet och konkurrenskraft för svensk industri, en produktion som ökat och ett kosntadsläge för svenska företag ligger under det europeiska snittet.

Facken noterar att de inte har hört några argument från motparten som fått dem att ändra sina krav.

– Vi står långt ifrån varandra som vi brukar göra. Både i synen på konkurrenskraft, arbetskraftskostnader och i de viktiga frågorna om lägstlöner, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den fackliga sidan avfärdar arbetsgivarnas modell med ett engångsbelopp.

– Det är värt en halv tiondel för våra medlemmar och det är ingen modell som vi tror på. Konsekvensen av arbetsgivarnas förslag skulle bli ett ännu större reallönetapp. För dem som har det sämst skulle inte det inte bli något extra satsning över huvud taget, vilket skulle slå hårt mot dem som har störst behov, säger Martin Wästfelt.

Fackens förslag på en höjning av de lägsta lönerna med 1 600 kr skulle inom Teknikavtalet innebära en löneökning på 8 procent för en tjänsteman.

Teknikföretagens Tomas Undin är kritisk.

– Det finns ingen anledning att höja trösklarna in på våra medlemsföretag. Vi ska vara ärliga och säga att vi inte har många tjänstemän som ligger på de nivåerna. Men de lönenivåer vi sätter i avtalen gäller för alltid och vi vet inte vad som gäller i framtiden, säger han.

Förhandlingarna mellan parterna inom industrin sätter igång efter jul- och nyårshelgerna. Målet är att träffa ett nytt avtal senast 31 mars 2023.