Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.