Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får man stjäla en penna från jobbet?

Det kan vara lockande att ta kuvert, pennor och post-it-lappar från jobbet, inte minst i tider med hög ränta och elräkning. Men är det att räkna som stöld om du blir påkommen?
Oscar Broström Publicerad
Person skriver på ett papper med en penna.
Stjäla från jobbet? Även om det är små föremål, som en penna, ett kuvert eller en plastficka finns risken att du blir avskedad. Foto: Fredrik Sandberg/TT

De flesta känner nog till att din arbetsgivare kan sparka dig om du stjäl från jobbet. Men var går gränsen för stöld?

Kollega har pratat med Unionens förbundsjurist Annika Jonasson för att reda ut frågan.

 Om du stjäl på jobbet tar du arbetsgivarens egendom, vilket innebär en skada för arbetsgivaren och det kan leda till att du blir uppsagd eller avskedad från din anställning och åtalad för stöld i en straffrättslig process.

Det har ingen betydelse om det rör sig om föremål med större värde – exempelvis dator, kontorsstol och telefon – eller föremål med nästintill obetydligt värde – pennor, kuvert, plastfickor och post-it-lappar: Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

 Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren.

Tog choklad – men friades av AD

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att stölden inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Men huvudregeln är att avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren leder till förtroendeförlust och kan leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Om du råkar få med dig kontorsmaterial hem, utan avsikt att använda det för privat bruk, är det inte nödvändigtvis stöld. Arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska anses vara grund för ett avskedande.

Du kan också bli åtalad för stöld om du stjäl från din arbetsgivare. Men en stöld från arbetsgivaren behöver inte bli brottsmål för att du ska kunna bli avskedad.

Om arbetsgivaren hävdar att du stulit, men du anser att du är oskyldig till detta, bör du kontakta ditt fackförbund för råd och stöd.

 Om du inte avsiktligen tagit saker från arbetsgivaren, men arbetsgivaren väljer att säga upp dig eller avskeda dig, ska du kontakta ditt regionkontor eller en facklig företrädare på arbetsplatsen och ta hjälp den vägen i första hand, säger Annika Jonasson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.