Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

H&M skär ner: ”Kommer beröra personal”

H&M skär ner på it-satsningar och tjänstemän riskerar att bli av med jobbet.
– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad
H&M skyltfönster
Tjänstemän på H&M:s kontor riskerar att bli av med jobbet när företaget skär ner på sina it-satsningar. Foto: Janerik Henriksson / TT

Förra veckan hölls ett digitalt stormöte på H&M:s kontor där personalen fick veta att ledningen kommer omorganisera och skära ner på it-organisationen Business Tech, vilket Breakit var först med att rapportera. 

H&M:s satsningar på utveckling inom e-handel, appar och AI har blivit för dyra. 

– Man ska fokusera mer på våra kärnområden. Det här kommer beröra både personal och konsulter, säger Robin Olofsson, klubbordförande för Unionen på H&M.

Kan behöva söka om sina jobb

Arbetsgivaren har uttryckt behov av kompetensväxling och personal kommer att behöva lämna företaget enligt lokala fackföreträdare. Omorganisationen av it berör över 2 000 anställda som kan behöva söka om sina jobb eller bli erbjudna avgångsvederlag, enligt Unionen. 

– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson.​​​​​​

Klubbordföranden tror att den kommande omorganisationen kommer innebära att många tjänster försvinner. Men i dagsläget är det oklart hur många som kan behöva sluta.

– Som jämförelse fick 350 anställda på it lämna med ett avgångsvederlag 2020 vid den senaste neddragningen, säger Robin Olofsson.

Oro bland personalen

H&M har över 25 olika kontor i Sverige, främst i Stockholm, där det arbetar cirka 5 000 tjänstemän. Unionen har totalt 2 500 medlemmar på företaget. Beskedet har skapat oro och många hör av sig till facket med frågor.  

– Folk börjar läsa på om omställningsstöd, säger Robin Olofsson.

H&M:s pressavdelning kommenterar nedskärningarna i ett mejl till Kollega. Företaget hänvisar till långvariga pandemieffekter och en osäkerhet i omvärlden. 

”Vi fortsätter arbetet för att säkerställa att vår verksamhet är flexibel, effektiv och snabb. En del av det arbetet innebär också att se över organisationen och mixen av kompetenser. Det medför tyvärr att både anställda och konsulter berörs inom funktionen Business Tech. Hur många som berörs är i dagsläget för tidigt att svara på.

Protester mot att tvingas jobba på plats

Tidigare i höst har det också varit missnöje på H&M:s huvudkontor av helt andra skäl. Personalen har protesterat mot ledningens nya policy att alla ska jobba på plats minst fyra dagar per vecka.

1 100 anställda har skrivit på en protestlista mot beslutet. Unionen 
har kallat arbetsgivaren till en ny förhandling. Fackklubbens önskemål är att nuvarande policy med tre dagars arbete på plats permanentas, vilket ger större möjlighet till individanpassning enligt Unionen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.