Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

H&M skär ner: ”Kommer beröra personal”

H&M skär ner på it-satsningar och tjänstemän riskerar att bli av med jobbet.
– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad
H&M skyltfönster
Tjänstemän på H&M:s kontor riskerar att bli av med jobbet när företaget skär ner på sina it-satsningar. Foto: Janerik Henriksson / TT

Förra veckan hölls ett digitalt stormöte på H&M:s kontor där personalen fick veta att ledningen kommer omorganisera och skära ner på it-organisationen Business Tech, vilket Breakit var först med att rapportera. 

H&M:s satsningar på utveckling inom e-handel, appar och AI har blivit för dyra. 

– Man ska fokusera mer på våra kärnområden. Det här kommer beröra både personal och konsulter, säger Robin Olofsson, klubbordförande för Unionen på H&M.

Kan behöva söka om sina jobb

Arbetsgivaren har uttryckt behov av kompetensväxling och personal kommer att behöva lämna företaget enligt lokala fackföreträdare. Omorganisationen av it berör över 2 000 anställda som kan behöva söka om sina jobb eller bli erbjudna avgångsvederlag, enligt Unionen. 

– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson.​​​​​​

Klubbordföranden tror att den kommande omorganisationen kommer innebära att många tjänster försvinner. Men i dagsläget är det oklart hur många som kan behöva sluta.

– Som jämförelse fick 350 anställda på it lämna med ett avgångsvederlag 2020 vid den senaste neddragningen, säger Robin Olofsson.

Oro bland personalen

H&M har över 25 olika kontor i Sverige, främst i Stockholm, där det arbetar cirka 5 000 tjänstemän. Unionen har totalt 2 500 medlemmar på företaget. Beskedet har skapat oro och många hör av sig till facket med frågor.  

– Folk börjar läsa på om omställningsstöd, säger Robin Olofsson.

H&M:s pressavdelning kommenterar nedskärningarna i ett mejl till Kollega. Företaget hänvisar till långvariga pandemieffekter och en osäkerhet i omvärlden. 

”Vi fortsätter arbetet för att säkerställa att vår verksamhet är flexibel, effektiv och snabb. En del av det arbetet innebär också att se över organisationen och mixen av kompetenser. Det medför tyvärr att både anställda och konsulter berörs inom funktionen Business Tech. Hur många som berörs är i dagsläget för tidigt att svara på.”

Protester mot att tvingas jobba på plats

Tidigare i höst har det också varit missnöje på H&M:s huvudkontor av helt andra skäl. Personalen har protesterat mot ledningens nya policy att alla ska jobba på plats minst fyra dagar per vecka.

1 100 anställda har skrivit på en protestlista mot beslutet. Unionen 
har kallat arbetsgivaren till en ny förhandling. Fackklubbens önskemål är att nuvarande policy med tre dagars arbete på plats permanentas, vilket ger större möjlighet till individanpassning enligt Unionen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.