Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Det här stör vi oss på vid distansjobb

Odiskade kaffekoppar och högljudda medarbetare slipper vi på hemmakontoret. Men visst kan kollegorna reta upp oss även på distans.
Lina Björk Publicerad
trött man lutar huvudet i handen
Kollegor som alltid är sena till det digitala mötet eller glömmer att sätta på mikrofonen är några av de saker vi stör oss mest på vid distansjobb, enligt en ny undersökning.

Många tjänstemän uppskattar att få jobba hemma några dagar i veckan efter pandemin. Det hybrida arbetslivet erbjuder både möjligheter och utmaningar, inte minst när det gäller hur vi har kontakt med våra kollegor.

När Kantar Sifo på uppdrag av Blocket jobb frågade vad vi stör oss mest på hos våra kollegor i det hybrida arbetslivet såg listan ut så här:

  1. Att kollegorna inte är lika engagerade i arbetet, 24 procent
  2. Att de tar möten på språng/i bullriga miljöer 21 procent,
    Att de har svårt att hantera tekniken ( tex att de glömmer att sätta på mikrofonen) 21 procent,
  3. Inget, 17 procent
  4. Att vara sen till digitala möten, 16 procent
  5. Att ändra sig kring ifall man kommer att vara på kontoret eller inte, 12 procent samt att inte komma in till kontoret, även fast man har möjlighet, 12 procent
  6. Att inte sätta på kameran under videomöten, 10 procent
  7. Att vobba (jobba hemifrån samtidigt som man vårdar sjukt barn), 9 procent samt att inte ange om man arbetar hemifrån eller från kontoret, 9 procent
  8. Att inte ange om man tänker närvara digitalt eller fysiskt vid möten, 7 procent
  9. Att de mejlar/arbetar utanför kontorstid i större utsträckning än tidigare, 8 procent samt att de inte är lika socialt engagerade i sina kollegor 8 procent
  10. Att de jobbar (hemifrån) även fast de är sjuka, 6 procent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.