Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kontoret där du får lön för att träna

Att investera i medarbetarnas hälsa kan löna sig, både för individer och företag. På Kompetenslaget Norr har de infört en ”svettlön” för motionspass.
Elisabeth Brising Publicerad
Anders Lindberg på en mountainbike.
Anders Lindberg kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar sön på vintern. Båda delarna ger extra lön. Foto: Fond & Fond

Skulle du vilja få 50 kronor av din chef för varje träningspass du genomför? Det är verklighet på HR-företaget Kompetenslaget Norr. Där införde de en extra ”svettlön” redan 2016. Tanken är att stötta motion i alla former.

– Med ett friskvårdsbidrag visar du upp ett köp och får pengar. Här registrerar vi vår aktivitet i stället. Jag tror det ger större möjlighet att rörelsen faktiskt blir av, säger Anders Lindberg, senior verksamhetskonsult.

En pulshöjande aktivitet över 30 minuter ger 50 kronor extra i lönekuvertet. Anställda kan få högst 6 000 kronor per år, vilket motsvarar 2,5 pass per vecka.

Peppar varandra i Facebookgrupp

Ingen chef kontrollerar träningen, men du ska lägga upp en bild från din aktivitet i en privat Facebookgrupp där personalen peppar varandra. Populära aktiviteter är cykling, kanot, snöskottning, hockey, vandring, ridning och jakt.

– Vi är utspridda över Sverige och kan inte träna ihop, men vi får gemenskap i gruppen, säger Anders Lindberg.

Själv tränar han året om på gym, kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar snö på vintern. Han tränade redan innan företaget införde svettlön.

– Men den har gjort att det blivit konsekvent, en livsstil. Oftast är det problemet, att skapa en vana.

Hade kunnat tjäna 36 000

Anders Lindberg tror inte han tjänat några extra pengar jämfört med om han fått ett friskvårdsbidrag, eftersom hans gymkort kostar. Men hade han joggat i samma gympaskor de senaste sex åren hade han teoretiskt kunnat tjäna 36 000 kronor.

– Det viktiga är att jag mår bättre, är friskare och triggas av mina arbetskamrater.

Han har bara hört positiva reaktioner från kollegorna. Alla deltar olika mycket och den som inte har Facebook kan rapportera in sin träning direkt till chefen.– Man måste inte vara med i gruppen och man kan ta bort notiser. Det är helt prestigelöst. Vi har inga magrutor, någon av oss. Ingen kollar någon annan, utan vi peppar varandra.

Vi har inga magrutor, någon av oss. 

Gabriella Moritz, produktionschef på Kompetenslaget Norr, var också med och införde svettlön. Hon tyckte reglerna för friskvårdsbidrag var för strama och ville premiera all rörelse. Även en rask promenad.

Hon tror en digital grupp för hälsa är bra för gemenskapen på ett företag med mycket distansarbete.

– Ett roligt sätt att vara delaktig i andras rörelse från Stockholm till Kiruna.

Ingen risk att känna sig tvungen att träna

Hon ser inte någon risk för att någon känner sig tvingad att träna.

– Det är frivilligt utifrån ens egna ambitioner. Jag har inte hört något om press, utan det är en rolig grej för att få folk i rörelse. Vi frågar varje år: Vill vi ändra något? Men alla vill fortsätta.

Produktionschefen betonar att förslaget kom från personalgruppen, att det inte påverkar arbetsvärdering och att aktiviteterna görs utanför arbetstid.

Inga sjukdagar i vintras

Under de första fyra månaderna 2022 lämnade de cirka 20 medarbetarna in 138 träningstillfällen och fick dela på 6 900 kronor. Under samma period hade företaget 0 sjukdagar.

– Vi har inte haft några längre sjukskrivningar alls sedan 2016, säger Gabriella Moritz.

Så mycket bör vi röra oss

Minst 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka. Styrketräning av större muskelgrupper två dagar per vecka.

Tips för mer motion

  • All rörelse räknas. Samla på rörelser i vardagen.
  • Ta rörelsepaus några minuter varje halvtimme om du sitter mycket.
  • Det är bättre att vara bara lite fysiskt aktiv än inte alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket