Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Skulle du vilja få 50 kronor av din chef för varje träningspass du genomför? Det är verklighet på HR-företaget Kompetenslaget Norr. Där införde de en extra ”svettlön” redan 2016. Tanken är att stötta motion i alla former.
– Med ett friskvårdsbidrag visar du upp ett köp och får pengar. Här registrerar vi vår aktivitet i stället. Jag tror det ger större möjlighet att rörelsen faktiskt blir av, säger Anders Lindberg, senior verksamhetskonsult.
En pulshöjande aktivitet över 30 minuter ger 50 kronor extra i lönekuvertet. Anställda kan få högst 6 000 kronor per år, vilket motsvarar 2,5 pass per vecka.
Ingen chef kontrollerar träningen, men du ska lägga upp en bild från din aktivitet i en privat Facebookgrupp där personalen peppar varandra. Populära aktiviteter är cykling, kanot, snöskottning, hockey, vandring, ridning och jakt.
– Vi är utspridda över Sverige och kan inte träna ihop, men vi får gemenskap i gruppen, säger Anders Lindberg.
Själv tränar han året om på gym, kör mountainbike i skogen på sommaren och skottar snö på vintern. Han tränade redan innan företaget införde svettlön.
– Men den har gjort att det blivit konsekvent, en livsstil. Oftast är det problemet, att skapa en vana.
Anders Lindberg tror inte han tjänat några extra pengar jämfört med om han fått ett friskvårdsbidrag, eftersom hans gymkort kostar. Men hade han joggat i samma gympaskor de senaste sex åren hade han teoretiskt kunnat tjäna 36 000 kronor.
– Det viktiga är att jag mår bättre, är friskare och triggas av mina arbetskamrater.
Han har bara hört positiva reaktioner från kollegorna. Alla deltar olika mycket och den som inte har Facebook kan rapportera in sin träning direkt till chefen.– Man måste inte vara med i gruppen och man kan ta bort notiser. Det är helt prestigelöst. Vi har inga magrutor, någon av oss. Ingen kollar någon annan, utan vi peppar varandra.
Vi har inga magrutor, någon av oss.
Gabriella Moritz, produktionschef på Kompetenslaget Norr, var också med och införde svettlön. Hon tyckte reglerna för friskvårdsbidrag var för strama och ville premiera all rörelse. Även en rask promenad.
Hon tror en digital grupp för hälsa är bra för gemenskapen på ett företag med mycket distansarbete.
– Ett roligt sätt att vara delaktig i andras rörelse från Stockholm till Kiruna.
Hon ser inte någon risk för att någon känner sig tvingad att träna.
– Det är frivilligt utifrån ens egna ambitioner. Jag har inte hört något om press, utan det är en rolig grej för att få folk i rörelse. Vi frågar varje år: Vill vi ändra något? Men alla vill fortsätta.
Produktionschefen betonar att förslaget kom från personalgruppen, att det inte påverkar arbetsvärdering och att aktiviteterna görs utanför arbetstid.
Under de första fyra månaderna 2022 lämnade de cirka 20 medarbetarna in 138 träningstillfällen och fick dela på 6 900 kronor. Under samma period hade företaget 0 sjukdagar.
– Vi har inte haft några längre sjukskrivningar alls sedan 2016, säger Gabriella Moritz.
Så mycket bör vi röra oss
Minst 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet per vecka. Styrketräning av större muskelgrupper två dagar per vecka.
Tips för mer motion
Källa: Folkhälsomyndigheten
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
