Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Brister i chefers kunskap om arbetsmiljö

Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Det visar Unionens arbetsmiljöbarometer.
Johanna Rovira Publicerad
Man framför dator håller händerna på huvudet.
Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Det är sex år sedan OSA – föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö - infördes i arbetslivet för att råda bot på de växande problemen med framförallt stress. Nu visar Unionens senaste arbetsmiljöbarometer att kunskapen om arbetsmiljöfrågor hos arbetsgivare och chefer blivit bättre sedan OSA infördes.

Maria Steinberg, jurist och docent i arbetsmiljörätt, anser att föreskriften gett arbetsmiljöfrågorna legitimitet och är ett stöd för alla som jobbar inom HR.

  När OSA kom satte många HR-anställda igång utbildningsinsatser och där cheferna deltagit verkar det ha fungerat. Det är kul att det faktiskt blivit bättre, även om det är långt ifrån bra överallt, säger hon.

Tummen ner för chefers kunskap

Det finns stor förbättringspotential. Knappt hälften av de tillfrågade arbetsmiljöombuden anser att deras chefers kunskap om de psykosociala arbetsmiljöriskerna är bra eller mycket bra. Var fjärde gör tummen ner för chefernas kunskap i ämnet.

  Många chefer anställs för att de är duktiga inom sin profession, men varför inbillar man sig att de ska kunna handskas med de här frågorna utan utbildning?  

  De riktigt duktiga cheferna går naturligtvis arbetsmiljöutbildning av intresse, men resten borde kanske inte få ut hela sin chefslön innan de gått en utbildning. En fiffig idé från ett ombud på dåvarande Televerket, säger Maria Steinberg.

Maria Steinberg anser att mellanchefer bör ha egna skyddsombud, eftersom de pressas av både vd och medarbetare Hon slår också ett slag för regelbundna arbetsplatsträffar och betonar vikten av att vd och ledningen engagerar sig i frågorna.

  Då kommer det att hända saker. Det ligger dessutom i ledningens eget intresse – kostnaden för arbetsgivare som inte är rädda om sin personal är enorm, säger Maria Steinberg.

Har du tillräckliga kunskaper i arbetsmiljö?

Johan Robinson, Teknisk chef på Red Hat EMEA.

 Nej, men jag är chef över tolv it-arkitekter i lika många länder, så det vore omöjligt för mig att sätta mig in i alla aktuella länders olika arbetsmiljölagar. Jag har en dialog med min personal om allt som rör deras arbetsplats och arbetsmiljö - de flesta av medarbetarna jobbar hemifrån men alla har även tillgång till kontor. Dessutom kan jag konsultera vår HR-avdelning i respektive land i de fall jag behöver stöd.

Johan Jacobsson, CEO, Sylog Sverige AB.

 Som företag har vi goda kunskaper på området. Vi jobbar en hel del med arbetsmiljöfrågor och har ett genomtänkt arbete för att alla ska känna trivsel, delaktighet samt stöd i sin kompetensutveckling. Det ökade distansarbetet innebär nya och ibland utmanande frågeställningar. Vi jobbar kontinuerligt med att komplettera och uppdatera våra kunskaper för både ledare, HR och skyddsombud. Med det känner jag mig trygg, även om det såklart alltid finns områden att utveckla.

Carina Andersson, enhetschef på Svenska Röda Korset

 Ja, jag tycker jag har goda kunskaper – delvis för att jag själv tidigare jobbat några år med HR-frågor men också för att min nuvarande arbetsgivare har ett aktivt arbete med chefs- och ledarskapsfrågor. Min uppfattning är att vårt HR-team är duktigt på att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor med oss chefer, ge oss den utbildning vi behöver och ofta påminna oss om vad det innebär att ha ett arbetsmiljöansvar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.