Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Brister i chefers kunskap om arbetsmiljö

Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Det visar Unionens arbetsmiljöbarometer.
Johanna Rovira Publicerad 14 september 2022, kl 13:46
Man framför dator håller händerna på huvudet.
Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Det är sex år sedan OSA – föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö - infördes i arbetslivet för att råda bot på de växande problemen med framförallt stress. Nu visar Unionens senaste arbetsmiljöbarometer att kunskapen om arbetsmiljöfrågor hos arbetsgivare och chefer blivit bättre sedan OSA infördes.

Maria Steinberg, jurist och docent i arbetsmiljörätt, anser att föreskriften gett arbetsmiljöfrågorna legitimitet och är ett stöd för alla som jobbar inom HR.

  När OSA kom satte många HR-anställda igång utbildningsinsatser och där cheferna deltagit verkar det ha fungerat. Det är kul att det faktiskt blivit bättre, även om det är långt ifrån bra överallt, säger hon.

Tummen ner för chefers kunskap

Det finns stor förbättringspotential. Knappt hälften av de tillfrågade arbetsmiljöombuden anser att deras chefers kunskap om de psykosociala arbetsmiljöriskerna är bra eller mycket bra. Var fjärde gör tummen ner för chefernas kunskap i ämnet.

  Många chefer anställs för att de är duktiga inom sin profession, men varför inbillar man sig att de ska kunna handskas med de här frågorna utan utbildning?  

  De riktigt duktiga cheferna går naturligtvis arbetsmiljöutbildning av intresse, men resten borde kanske inte få ut hela sin chefslön innan de gått en utbildning. En fiffig idé från ett ombud på dåvarande Televerket, säger Maria Steinberg.

Maria Steinberg anser att mellanchefer bör ha egna skyddsombud, eftersom de pressas av både vd och medarbetare Hon slår också ett slag för regelbundna arbetsplatsträffar och betonar vikten av att vd och ledningen engagerar sig i frågorna.

  Då kommer det att hända saker. Det ligger dessutom i ledningens eget intresse – kostnaden för arbetsgivare som inte är rädda om sin personal är enorm, säger Maria Steinberg.

Har du tillräckliga kunskaper i arbetsmiljö?

Johan Robinson, Teknisk chef på Red Hat EMEA.

 Nej, men jag är chef över tolv it-arkitekter i lika många länder, så det vore omöjligt för mig att sätta mig in i alla aktuella länders olika arbetsmiljölagar. Jag har en dialog med min personal om allt som rör deras arbetsplats och arbetsmiljö - de flesta av medarbetarna jobbar hemifrån men alla har även tillgång till kontor. Dessutom kan jag konsultera vår HR-avdelning i respektive land i de fall jag behöver stöd.

Johan Jacobsson, CEO, Sylog Sverige AB.

 Som företag har vi goda kunskaper på området. Vi jobbar en hel del med arbetsmiljöfrågor och har ett genomtänkt arbete för att alla ska känna trivsel, delaktighet samt stöd i sin kompetensutveckling. Det ökade distansarbetet innebär nya och ibland utmanande frågeställningar. Vi jobbar kontinuerligt med att komplettera och uppdatera våra kunskaper för både ledare, HR och skyddsombud. Med det känner jag mig trygg, även om det såklart alltid finns områden att utveckla.

Carina Andersson, enhetschef på Svenska Röda Korset

 Ja, jag tycker jag har goda kunskaper – delvis för att jag själv tidigare jobbat några år med HR-frågor men också för att min nuvarande arbetsgivare har ett aktivt arbete med chefs- och ledarskapsfrågor. Min uppfattning är att vårt HR-team är duktigt på att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor med oss chefer, ge oss den utbildning vi behöver och ofta påminna oss om vad det innebär att ha ett arbetsmiljöansvar.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.