Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Deltid och röda dagar: Vad säger regelverket?

För den som jobbar deltid kan veckor med röda dagar väcka en fundering: Ska man arbeta lika mycket som alla heltidare eller inte?
– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Bild på kalender.
Vad gäller vid röda dagar när du jobbar deltid? Foto: Shutterstock

När en helgdag infaller under arbetsveckan påverkas arbetstiden för både heltids- och deltidsanställda. På arbetsplatser där man normalt arbetar måndag till fredag kan det bli diskussioner om hur detta ska hanteras, inte minst för de anställda som arbetar deltid.

Är det rimligt att du kompenseras för en förlorad ledighetsdag?

– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid. Rättsläget är oklart om en periodvis deltidsanställd har rätt till kompensation. Grunden är att du inte har någon reglerad rätt till extra kompensation för att en röd är samtidigt som din lediga dag. På samma sätt som du inte behöver arbeta in timmar under en vecka då röda dagar eller klämdagar hamnar på en dag du skulle arbetat, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.

Det hela går att jämföra med en person som är anställd på deltid och alltså inte gått ner i tid, utan har en deltidsanställning i grunden. Om du arbetar ordinarie arbetstid tisdag till torsdag kan du inte kompenseras för att en röd dag infaller en fredag.

– Men det kan finnas andra regleringar i kollektivavtalet om du har ett sådant, så det är viktigt att kolla.

Förhandlingsbart med kollektivavtal

Unionens hållning är dock att, i de fall kollektivavtal finns, ska deltidsanställda inte missgynnas i förhållande till heltidsanställda. Du ska därför inte behöva ”skylla dig själv” om den schemalagda arbetsfria dagen råkar infalla på en helgdag.

Den deltidsanställde bör enligt facket få sin arbetstid reducerad i proportion till sin sysselsättningsgrad, och kompenseras med ledig tid någon annan dag.

Utan kollektivavtal saknas också arbetstidsavtal och då blir det svårare att hävda någon orättvisa.

– Skulle du som deltidsarbetande faktiskt jobba under en röd dag, är också då vår uppfattning att din arbetstid ska reduceras i samma omfattning som dem som jobbar heltid på företaget. Detsamma gäller vid halvdagar, den regleringen förekommer i kollektivavtal. Men även utan kollektivavtal menar vi alltså att  deltidare ska behandlas lika som heltidsanställda, säger Jerry Adbo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.