Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens a-kassa anmäld till Arbetsmiljöverket

Chefer utan arbetsmiljökompetens och riskanalyser som lyser med sin frånvaro. Det är några av orsakerna till att två arbetsmiljöombud på Unionens a-kassa har anmält sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmiljöverkets logga
Ett arbetsmiljöombud har lämnat in en skrivelse om dålig arbetsmiljö på Unionens a-kassa. TT/ Naina Helén Jåma

Under sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens arbetslöshetskassa. Enligt skrivelsen handlade kritiken framför allt om tre områden: bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som lämnat mer att önska. En enkät som gjorts bland de anställda på en av sektionerna lyfte bland annat otydliga rutiner, brist på återkoppling och oklara mål och förväntningar. Även en ökad arbetsbelastning har skapat stress bland medarbetarna.

Nytt IT-system har skapat stress

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har kritiken delvis sin grund i ett nytt ärendehanteringssystem som infördes för några månader sedan. Ett system som förbundets a-kassa är pilot för inför ett införande på samtliga a-kassor.

– Systemet har inledningsvis haft påverkan på vår arbetsmiljö, bland annat via prestandaproblem och att det för med sig ett nytt sätt att arbeta. I vår roll som pilot är det viktigt att ta kritiken på allvar. Vi har en dialog med våra medarbetare och gör ständiga uppföljningar, också tillsammans med Sveriges a-kassor som utvecklar systemet. Flera åtgärder och förbättringar har redan levererats.

Efter att skrivelsen kom in till Arbetsmiljöverket har ledningen och ombuden haft flera möten.

– Vi har kommit överens om en väg framåt och ska bland annat komplettera en del riskanalyser, säger han. Jag känner inte igen kritiken som kommer fram i skrivelsen. Vi utbildas kontinuerligt i arbetsmiljöfrågor och bedriver verksamhet enligt gällande regelverk och rekommendationer, säger han. 

Den 30 augusti kommer Arbetsmiljöverket att göra en inspektion hos Unionens a-kassa.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek