Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens a-kassa anmäld till Arbetsmiljöverket

Chefer utan arbetsmiljökompetens och riskanalyser som lyser med sin frånvaro. Det är några av orsakerna till att två arbetsmiljöombud på Unionens a-kassa har anmält sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmiljöverkets logga
Ett arbetsmiljöombud har lämnat in en skrivelse om dålig arbetsmiljö på Unionens a-kassa. TT/ Naina Helén Jåma

Under sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens arbetslöshetskassa. Enligt skrivelsen handlade kritiken framför allt om tre områden: bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som lämnat mer att önska. En enkät som gjorts bland de anställda på en av sektionerna lyfte bland annat otydliga rutiner, brist på återkoppling och oklara mål och förväntningar. Även en ökad arbetsbelastning har skapat stress bland medarbetarna.

Nytt IT-system har skapat stress

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har kritiken delvis sin grund i ett nytt ärendehanteringssystem som infördes för några månader sedan. Ett system som förbundets a-kassa är pilot för inför ett införande på samtliga a-kassor.

– Systemet har inledningsvis haft påverkan på vår arbetsmiljö, bland annat via prestandaproblem och att det för med sig ett nytt sätt att arbeta. I vår roll som pilot är det viktigt att ta kritiken på allvar. Vi har en dialog med våra medarbetare och gör ständiga uppföljningar, också tillsammans med Sveriges a-kassor som utvecklar systemet. Flera åtgärder och förbättringar har redan levererats.

Efter att skrivelsen kom in till Arbetsmiljöverket har ledningen och ombuden haft flera möten.

– Vi har kommit överens om en väg framåt och ska bland annat komplettera en del riskanalyser, säger han. Jag känner inte igen kritiken som kommer fram i skrivelsen. Vi utbildas kontinuerligt i arbetsmiljöfrågor och bedriver verksamhet enligt gällande regelverk och rekommendationer, säger han. 

Den 30 augusti kommer Arbetsmiljöverket att göra en inspektion hos Unionens a-kassa.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.