Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Växande löneskillnader mellan män och kvinnor

För första gången på femton år ökar löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad
En blå och en röd spelpjäs som står på olika stora myntstaplar.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar för första gången på 15 år, enligt siffror från Medlingsinstitutet. Foto: Shutterstock.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat sedan 2007. Men år 2021 stannade utjämningen av och skillnaden ökade i stället. Jämfört med året innan ökade löneskillnaden med 0,2 procentenheter år 2021.
Det verkar vara kopplat till pandemin. Men det är omöjligt att säga om det sker en återhämtning nästa år, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. 

Kvinnors genomsnittliga månadslön var 35 100 kronor år 2021, vilket är 90,1 procent av männens 39 000 kronor. En skillnad på 9,9 procent. 

Ökningen av löneskillnader 2021 skedde främst inom gruppen privatanställda arbetare där många varslats och förlorat tillfälliga anställningar.

Vi tror delvis det beror på att många sagts upp och olika tillägg försvunnit för obekväm arbetstid. Om många män inom till exempel taxi och buss försvinner kommer snittlönen för män i de yrkena som är kvar att bli högre. De högavlönade har jobbet kvar, säger Irene Wennemo

En annan orsak kan vara den uppskjutna avtalsrörelsen 2020 som påverkat lönerevisioner och statistik.

Störst skillnad mellan tjänstemän

Störst skillnad i lön utifrån kön finns mellan privatanställda tjänstemän, även om skillnaden fortsätter att minska. I gruppen tjänar kvinnor 15 procent mindre än män. De har 84,7 procent av mäns löner enligt den nya rapporten.
 Det är där de största löneskillnaderna finns även om de har minskat, säger Irene Wennemo.

Vad beror det på?
– De avtal som finns i de sektorerna ger större möjlighet till individuell lönesättning, det är mer styrt inom andra områden.

I genomsnitt tjänar en privatanställd tjänsteman som är kvinna 41 800 kronor och en privatanställd tjänsteman som är man 49 400 kronor, en skillnad på 7 600 kronor. Genomsnittslönen för privata tjänstemän var 46 000 kronor 2021.

Medlingsinstitutet är en myndighet som ansvarar för medling i arbetstvister, en väl fungerande lönebildning och lönestatistik.

Skillnader i lön utifrån kön kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel att kvinnor inte arbetar heltid eller att löner är olika i olika sektorer av samhället.

När man i rapporten tar hänsyn till förklarande faktorer finns fortfarande en oförklarad skillnad i lön mellan könen på 4,5 procent.
Till rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.