Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: EU saknar mandat att besluta om minimilön

Den överenskommelse Europaparlamentet och ministerrådet gjort till direktiv om minimilöner är djupt problematisk och kan ifrågasättas lagligt, anser fackförbundet Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Hand håller upp kuvert med euro (till vänster), EU-flagga på stång (till höger)
"Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej," säger Martin Linder, fackförbundet Unionens ordförande. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT, Henrik Montgomery/TT

På tisdagen meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att man nått en provisorisk överenskommelse om ett EU-direktiv om minimilöner.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lämnade samtidigt beskedet att regeringen säger nej till direktivet för att markera att lönebildning hanteras bäst så nära dem de angår som möjligt – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.

Fackförbundet Unionen är fortsatt mycket kritisk till lagstadgad minimilön inom EU.

Martin Linder
Foto: Jessica Gow/TT

 Överenskommelsen är djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt. Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Eva Nordmark har, enligt TT, sagt att det finns ett undantag i texten till direktivet, som innebär att den svenska modellen inte påverkas. Men Martin Linder är skeptisk till det undantaget.

 Jag har noterat att man använt ordet undantag, men antingen är det en ren missuppfattning eller ett medvetet retoriskt grepp. Det handlar ju om ett direktiv som omfattar samtliga medlemsländer, även Sverige.

Han menar, liksom flertalet motståndare till ett direktiv om minimilöner, att även om regeringen såväl som arbetsmarknaders parter är överens om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska skyddas, så kan ingen bedöma vad direktivet för med sig på sikt.

 I slutändan blir det EU-domstolen som avgör. Den osäkerheten kan leda till att det fattas beslut som äventyrar den lönemodell vi har i Sverige och som gjort oss till ett av de få länder där flertalet ändå kan leva på sin lön.

 Vi har ingen annan syn än att alla inom EU ska ha löner som går att leva på, men vi tror inte att ett direktiv om minimilöner är lösningen. Tvärtom tyder allt på att de länder som redan har minimilöner har störst problem, säger Martin Linder.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser att förslaget till minimilöner är dåliga nyheter och Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att förslaget kan få förödande konsekvenser för svenska modellen om det går igenom.

Enligt Eva Nordmark kommer överenskommelsen med all sannolikhet att leda till ett direktiv.

Minimlön

  • Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
  • Det finns inte förslag om siffror eller lägstanivåer, men krav på tydliga kriterier för hur man räknat fram lönerna och hur de uppdateras.
  • 21 av 27 medlemsländer har minimilön i dag och dessa varierar kraftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.