Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många vill ha gratis mensskydd på jobbet

Nästan hälften av alla yrkesverksamma i Sverige anser att arbetsgivarna borde erbjuda gratis mensskydd på jobbet. Ändå har bara knappt en av tio den förmånen, enligt en undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Tampong i en hand.
Många tycker arbetsgivarna ska stå för gratis mensskydd på jobbet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av företaget Essity, som bland annat säljer mensskydd, har nästan två av tre kvinnor varit med om att oväntat få sin mens på jobbet.

Om man i det läget inte har något mensskydd med sig är det få - endast sju procent av de tillfrågade - som hittar ett sådant på arbetsplatsens toalett.

Viktigast för yngre

48 procent av deltagarna i undersökningen anser att detta borde ändras på, så att arbetsgivarna ordnar med gratis mensskydd på arbetsplatserna. Det gäller framför allt de yngsta, mellan 18 och 34, av vilka drygt sex av tio har den uppfattningen.

Runt en tredjedel av samtliga kvinnor i undersökningen tycker dock inte gratis mensskydd på jobbet behövs.

Vanligast med mensskydd i Stockholm

Utifrån de intervjuer som gjordes med 1 040 yrkesverksamma i december 2021 dras också slutsatsen att den största andelen arbetsgivare som erbjuder mensskydd, 13 procent, finns i Stockholm.  I övriga delar av landet gäller det endast hos fem procent av arbetsgivarna.

Kollega har tidigare skrivit om kampanjen #menssäkrad, som har initierats av en svensk ideell förening.

Tre kriterier för en menssäker arbetsplats

För att en arbetsplats ska räknas som menssäker, ställs tre kriterier: Mensskydd i form av bindor och tamponger, en papperskorg och handfat plus tvål. Det sista kriteriet kan man dock tumma på där det finns toalettbås och provisoriska toaletter, som på till exempel byggen.

Att det finns gratis mensskydd på jobbet, på samma sätt som det finns plåster, är en fråga om jämställdhet och en utmärkt idé, menar bland andra Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält