Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar som påverkar dig på jobbet

Från och med januari i år har arbetsgivare möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Det kommer även bli lättare att avslöja problem i arbetslivet med en ny visselblåsarlag. Här är lagändringar som påverkar dig i arbetslivet 2022.
Lina Björk Publicerad
Händer öppnar brev från CSN. Cyklister i stadsmiljö.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och arbetsgivare får möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Foto: Jessica Gow/TT, Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT

Skydd för visselblåsare

En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att berätta om missförhållanden på jobbet. Den tidigare lagstiftningen stärks upp för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Det innebär bland annat att fler på arbetsplatsen kommer att skyddas, som till exempel praktikanter och volontärer.

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal – en webbsida eller en mejladress som du kan använda för att berätta vad du vet. Det är okej att vända sig till medier med information och är numera förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att du inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Träder ikraft: Delar har redan börjat gälla. Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden träder i kraft 22 juli 2022.

 

Egenföretagare har rätt till a-kassa

Enligt tidigare regler kunde egenföretagare som återupptog sin verksamhet efter att ha haft den vilande, inte få någon a-kassa förrän fem år hade passerat. Under coronapandemin togs femårsregeln bort och nu har egenföretagare möjlighet att söka arbetslöshetsersättning medan företaget är pausat. Du får även göra viss marknadsföring under tiden företaget ligger nere för att lättare kunna återuppta verksamheten senare.

Träder i kraft: 1 januari 2022

 


Äldre inkluderade i nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivare en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Långtidsarbetslösheten bland äldre har ökat och därför har regeringen bestämt att ge stöd för nystartsjobb för dubbelt så lång tid för en person som fyllt 55 år. Allmänt förlängs maxtiden för stöd från 24 till 48 månader.

Träder i kraft: 1 februari 2022.

 

Cykla till jobbet

Från och med januari kommer arbetsgivare att kunna erbjuda dig en skattelättnad för att tillhandahålla cykel till anställda för privat bruk. Det gäller upp till 3 000 kronor och handlar om trampcyklar och elcyklar.  

Träder i kraft: 1 januari 2022.

 

A-kassa efter dag två

Enligt de ordinarie reglerna har du inte rätt till a-kassa under de första sex dagarna under din arbetslöshet. Nu ändrar regeringen villkoren tillfälligt och gör det möjligt att få a-kassa redan från och med dag tre i arbetslöshetsförsäkringen.

Träder i kraft: 1 januari 2022 fram till 1 januari 2023.

 

Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs

Försäkringskassan höjer taket i sjukförsäkringen vid beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst, från åtta till tio prisbasbelopp, vilket betyder att sjukpenning kan betalas för en lön på upp till 40 250 kronor i månaden i stället för det tidigare taket som låg på 32 200 kronor. Andra ersättningar som berörs av ändringen är rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Även garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs.

Träder ikraft: 1 januari 2022

 

Sjukskrivna ska inte bedömas mot hela arbetsmarknaden

Efter dag 180 ska det enligt reglerna bedömas om du som är sjukskriven kan utföra något jobb på arbetsmarknaden. Men en uppmjukning har införts som innebär att om det finns skäl som talar för att den sjuka kan återgå till sitt ordinarie arbete så undantar man den bedömningen. Det kommer göra det lättare att exempelvis avsluta din rehabilitering i lugn och ro.

Träder i kraft: 1 februari 2022.  

 

Studiestöd till äldre

Nu ska även äldre ha möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Träder ikraft: 1 januari

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se