Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya lagar som påverkar dig på jobbet

Från och med januari i år har arbetsgivare möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Det kommer även bli lättare att avslöja problem i arbetslivet med en ny visselblåsarlag. Här är lagändringar som påverkar dig i arbetslivet 2022.
Lina Björk Publicerad
Händer öppnar brev från CSN. Cyklister i stadsmiljö.
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år och arbetsgivare får möjlighet att erbjuda cykel som förmån till anställda. Foto: Jessica Gow/TT, Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT

Skydd för visselblåsare

En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att berätta om missförhållanden på jobbet. Den tidigare lagstiftningen stärks upp för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Det innebär bland annat att fler på arbetsplatsen kommer att skyddas, som till exempel praktikanter och volontärer.

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal – en webbsida eller en mejladress som du kan använda för att berätta vad du vet. Det är okej att vända sig till medier med information och är numera förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att du inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Träder ikraft: Delar har redan börjat gälla. Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden träder i kraft 22 juli 2022.

 

Egenföretagare har rätt till a-kassa

Enligt tidigare regler kunde egenföretagare som återupptog sin verksamhet efter att ha haft den vilande, inte få någon a-kassa förrän fem år hade passerat. Under coronapandemin togs femårsregeln bort och nu har egenföretagare möjlighet att söka arbetslöshetsersättning medan företaget är pausat. Du får även göra viss marknadsföring under tiden företaget ligger nere för att lättare kunna återuppta verksamheten senare.

Träder i kraft: 1 januari 2022

 


Äldre inkluderade i nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivare en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Långtidsarbetslösheten bland äldre har ökat och därför har regeringen bestämt att ge stöd för nystartsjobb för dubbelt så lång tid för en person som fyllt 55 år. Allmänt förlängs maxtiden för stöd från 24 till 48 månader.

Träder i kraft: 1 februari 2022.

 

Cykla till jobbet

Från och med januari kommer arbetsgivare att kunna erbjuda dig en skattelättnad för att tillhandahålla cykel till anställda för privat bruk. Det gäller upp till 3 000 kronor och handlar om trampcyklar och elcyklar.  

Träder i kraft: 1 januari 2022.

 

A-kassa efter dag två

Enligt de ordinarie reglerna har du inte rätt till a-kassa under de första sex dagarna under din arbetslöshet. Nu ändrar regeringen villkoren tillfälligt och gör det möjligt att få a-kassa redan från och med dag tre i arbetslöshetsförsäkringen.

Träder i kraft: 1 januari 2022 fram till 1 januari 2023.

 

Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs

Försäkringskassan höjer taket i sjukförsäkringen vid beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst, från åtta till tio prisbasbelopp, vilket betyder att sjukpenning kan betalas för en lön på upp till 40 250 kronor i månaden i stället för det tidigare taket som låg på 32 200 kronor. Andra ersättningar som berörs av ändringen är rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Även garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs.

Träder ikraft: 1 januari 2022

 

Sjukskrivna ska inte bedömas mot hela arbetsmarknaden

Efter dag 180 ska det enligt reglerna bedömas om du som är sjukskriven kan utföra något jobb på arbetsmarknaden. Men en uppmjukning har införts som innebär att om det finns skäl som talar för att den sjuka kan återgå till sitt ordinarie arbete så undantar man den bedömningen. Det kommer göra det lättare att exempelvis avsluta din rehabilitering i lugn och ro.

Träder i kraft: 1 februari 2022.  

 

Studiestöd till äldre

Nu ska även äldre ha möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Träder ikraft: 1 januari

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.