Tre timmar. Så kort är dagen under den mörkaste tiden i trakterna kring Skellefteälven. Men medlemmarna i föreningen Mörkret och kylans glada vänner deppar inte ihop för det utan hittar sätt att njuta av kyla och mörker.

– När våren och solen ser man allt damm och måste städa, sen kommer sommaren med massa möjliga måsten som ska hinnas med, som grillfester och trädgårdsmöbler som ska kånkas runt. På hösten ska man kånka in möblerna och ser dammet igen, men så kommer vintern och plötsligt blir det tillåtet att bara vara, säger Jarkko Enqvist, styrelseledamot i föreningen Mörkret och kylans glada vänner.

Sågar upp vakar

Att bara vara inbegriper uppenbarligen iskalla bad i uppsågade vakar. De glada vännerna har arrangerat Öppna Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i Skellefteå i drygt tio år, med deltagare från 27 nationer som mest. En 25 metersvak med fyra parallella banor sågas upp och simmarna tävlar i frisim, fjärilssim och bröstsim.

Dessutom arrangerar föreningen vakpoesi och vakmusik, där poeter och musiker läser sina verk och spelar eller sjunger badandes i Skellefteälvens kalla, mörka vatten.

Billig friskvård

Jarkko Enqvist har vinterbadat i hela sitt liv.

– Jag är från Finland och där har man en helt annan syn på vinterbad. I stort sett varenda kommun sågar upp hål i isen, ställer ut omklädningsbaracker och kanske en pump som gör att vaken inte fryser. Det är den absolut billigaste friskvården. Man pratar badar och mår bra. Det hjälper en att tåla mörkret bättre och lättare.

De senaste åren har vinterbadandet fått en rejäl skjuts och Jarkko Enqvist tippar att pandemin varit en bidragande faktor eftersom vinterbad är en tämligen pandemisäker aktivitet (även om vintersimmet hölls digitalt 2021 på grund av restriktioner). Men han påpekar att det fanns tradition att vinterbada i Sverige längre tillbaka i tiden, i synnerhet längs med kusten.

Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Frågar sig Jarkko Enqvist ibland. Foto: Paulina Holmgren

Kylskåp = färre vakar

Vinterbadandet föll dock i glömska när kylskåpen gjorde entré i hemmen på 1930-talet och man inte längre behövde hugga upp vakar för att få is. Dessutom kunde man i samma veva hålla sig ren på varmare sätt när badrum blev tillgängliga för fler.

Dagens vinterbadare är dock inte ute efter att bli rena i första hand. De är ute efter eufori. Men den känner man inte förrän tidigast efter tredje badet, menar Jarkko Enqvist

– Första gången du går ner i en vak blir det en kamp mellan kropp och knopp och kroppen vinner oftast.  Andra gången märker du att det är jättekallt. Tredje gången sätter endorfinkicken in och du upplever en total frihet.

Varning för dumhet

Men man blir också lite dum av att vinterbada, i alla fall direkt efteråt. Därför gäller att lägga kläderna i ordning i förväg, för det kan visa sig komplicerat att klä på sig när man kommer upp ur vaken. Man ska inte heller bada ensam och aldrig alkoholpåverkad. Och har man kardiovaskulära problem bör man konsultera en läkare innan man slänger sig i en isvak.

– Tidigare påstods det att man dog efter tre minuter i vak, men det stämmer inte. Ju mer man badar desto mer tål man. Vi har en medlem i Umeå som mediterar i vak och brukar ställa timern på åtta minuter, säger Jarkko Enqvist.

Ifrågasatt hobby

Jarkko Enqvist varnar för att vinterbad är starkt beroendeframkallande även om han själv då och då ifrågasätter sitt val av fritidssysselsättning.

– När man pulsar 1,5 kilometer i djupsnö i minus 20 graders kyla och snålblåst, för att såga upp en vak i två timmar, då tänker jag: Varför kunde jag inte valt en annan hobby? Men efteråt känner man sig pigg och alert och mår hundra procent bra, säger Jarkko Enqvist.