Adapt or die har varit en dyrköpt läxa för flera organisationer sedan digitaliseringens intåg.

Men för många som anammat förändringen och ställt om sina arbetssätt har digitaliseringen i stället inneburit nya möjligheter och växande verksamhet.

Detta gäller inte minst ideella verksamheter och folkrörelser. Genom att utnyttja digitala kanaler och innovativa digitala tjänster har många lyckats väcka och bygga engagemang och nå ut bredare än någonsin tidigare. På senare år har vi bland annat bevittnat den globala #metoo-upproret och i BLM-rörelsen i USA, och det finns många fler exempel på hur digitala kanaler överbryggat avstånd och gett utlopp för engagemang och förändring.

Adapt or die

Fackföreningsrörelsen har av tradition till stora delar hämtat sin kraft i det fysiska mötet mellan arbetstagare ute på arbetsplatserna. Futurions rapport Vad är facklig styrka, visar att det fortfarande är ute på arbetsplatserna som den fackliga styrkan i första hand ligger.

Samtidigt har både arbetslivet och sätten som människor engagerar sig på förändrats. Den snabba omställningen till mera distansarbete till följd av pandemin innebär minskade möjligheter att mötas kollektivt på kontoren. För många yngre arbetstagare, uppväxta med internet, smarta telefoner och digitala tjänster, känns det samtidigt betydligt mer bekvämt och naturligt att vädra sina åsikter i digitala forum än fysiska.

Detta behöver fackförbunden bli betydligt mer lyhörda för. På vissa sätt kan det upplevas svårare att organisera nya medlemmar idag, men på många sätt har det också blivit lättare att engagera och få med fler på tåget.

Det är mer bekvämt att vädra sina åsikter i digitala forum än fysisk

I en nysläppt rapport från Futurion, av techjournalisten Katarina Andersson, lyfts ett flertal exempel på hur arbetstagare har utnyttjat digitaliseringens möjligheter för att organisera sig och stödja varandra. Användare vittnar i rapporten om hur något som en enkel mobilapp inneburit fördelar som:

• sänkta trösklar för arbetstagare att göra sin röst hörd – både internt och externt

• att det blivit lättare att få reda på vilka frågor arbetstagare tycker är viktigast

• enklare att samla in och visa konkreta data om exempelvis arbetstid och arbetsmiljö

• möjlighet att väcka betydligt större engagemang än tidigare kring enskilda frågor

Fackföreningar måste bli bättre på att anamma förändring och anpassa sig till nya beteenden och arbetssätt. Fackförbunden har exempelvis varit sena på att reagera på nya trender och ny teknologi. Det handlar inte om att tumma på grundläggande värderingar utan det handlar om att ständigt vara nyfiken, lyhörd och omvärldsorienterad.

För att behålla sin relevans i framtidens arbetsliv behövs också ett mer snabbfotat arbetssätt och ett ständigt pågående innovationsarbete. Även om fackföreningar har lång historia finns det ingen självklar existensrätt för någon i ett framtida arbetsliv. Genom att låta sig inspireras av digitala folkrörelser, ideella rörelser och innovativa arbetstagarinitiativ, finns förutsättningar att skapa starkare fackligt engagemang. Nästa generations fackförbund är digitalt.

/Ann-Therése Enarsson, vd Futurion – tankesmedjan för framtidens arbetsliv

Tidigare debattartiklar hittar du här