Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan sjukskrev sig – blev uppsagd

Unionenmedlemmen klagade till sin chef över dålig arbetsmiljö och mådde till slut så dåligt att hon sjukskrev sig. Då svarade chefen med att lägga ut en jobbannons för kvinnans tjänst – och sa sedan upp henne. Unionen stämmer nu företaget.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna talar i telefon och tittar ut genom fönster.
När Unionenmedlemmen berättade för sin chef att hon var utmattad, la han ut en jobbannons för samma tjänst hon hade. Sedan blev hon uppdsagd. Foto: Michael D Edwards/Shutterstock.

Kvinnan anställdes på det lilla företaget, vars verksamhet går ut på att sälja hårvårds- och skönhetsprodukter, som redovisnings- och löneadministratör. Till en början arbetade hon heltid, men efter ett halvår sänktes arbetstiden till 50 procent.

Chefen tillika ägaren på företaget hade regelbunden kontakt med kvinnan om bolagets ekonomi, men kunde också ställa frågor som låg utanför hennes ansvarsområde. I stämningsansökan från Unionen beskrivs arbetsgivarens humör som ”häftigt”. Unionenmedlemmen beskriver hur hon ofta fick klä skott för chefens missnöje, och att ”okomplicerade frågor” inte sällan kunde sluta i rena utskällningar.

Chefen: Bit ihop

Kvinnan mådde dåligt över arbetsmiljön på företaget. Hon upplevde ofta ångest och magont på morgnarna, innan hon skulle åka till jobbet, och bävade inför vilket humör chefen skulle vara på.

Till sist, i februari i år, tog hon upp situationen med chefen, förklarade att arbetsmiljön påverkade henne negativt och att hon mådde väldigt dåligt och kände sig utmattad. Chefens svar: Att alla mår dåligt på grund av pandemin och att det bara är att ”bita ihop”. Den 6 april sjukskrev sig kvinnan, berättade att hon var utmattad och angav att arbetsmiljön var skälet.

Då kontrade chefen med att hävda att kvinnan inte själv kunde bedöma om hon var sjuk och begärde ett läkarintyg från första sjukdagen. Innan coronapandemin fanns en möjlighet i sjuklönelagen för arbetsgivare att begära ett så kallat förstadagsintyg, något som främst ska användas för upprepade, korta sjukfrånvaroperioder, men den lagen upphävdes under pandemin.

Jobbannons för hennes tjänst

Kvinnan kontaktade sin vårdcentral för att försöka få ett läkarintyg, men fick till svar att hon tidigast kunde få läkartid om två veckor.

Två dagar senare fick hon ett sms från sin arbetsgivare där det framgick att han skulle försöka avsluta hennes anställning ”på något sätt”. Den 14 april la företaget ut en jobbannons på Arbetsförmedlingens hemsida på en tillsvidaretjänst för en "löneadministratör - ekonom/ekonomikontorist".

Den 15 april träffade medlemmen en läkare som sjukskrev henne för utmattningssyndrom och noterade att hon hade koncentrationssvårigheter och kände oro för arbetet. Samma dag mottog Unionen en förhandlingsframställan från företaget, gällande uppsägning av medlemmen.

Ändrade skälet för uppsägning

Det som följer sedan är något rörigt, men går ungefär till som följande:

  • Företaget och Unionen förhandlar. Företaget uppger att de vill säga upp medlemmen av ”personliga skäl” som går att härleda till hennes sjukdom. Unionen menar att sjukdom inte är ett giltigt skäl till uppsägning. Parterna lämnar förhandlingen oense.
  • Den 23 april verkställer företaget uppsägningen via e-post. Men nu är anledningen inte längre ”personliga skäl” utan arbetsbrist.
  • Under följande tvisteförhandlingar uppger arbetsgivaren att han insett att det förelåg arbetsbrist och att han bara behöver en redovisnings- och löneadministratör en dag i veckan.
  • I tidigare nämnd jobbannons har företaget skrivit att de sökt en löneadmininstratör på heltid. Arbetsgivaren kan i förhandlingen inte motivera varför.

I stämningsansökan skriver Unionens förbundsjurist att det är ”uppenbart att orsaken till uppsägningen är medlemmens sjukdom och att företaget i efterhand försökt ’reparera skadan’ genom att åberopa arbetsbrist”.

Unionen stämmer arbetsgivaren på 11 299 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven sjukpenning, samt på 50 000 kronor för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.