Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Rekordår för återkrav från Försäkringskassan

Under pandemin har Försäkringskassans kontrollenhet haft bråda dagar. 2020 krävde man tillbaka en miljard mer i felaktiga utbetalningar än året innan. Främst gällde det bostadsbidrag och sjukpenning.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Under 2020 begärde Försäkringskassan in återkrav till en dubbelt så stor summa som ett vanligt år. Claudio Bresciani/TT

Till Försäkringskassan finns det möjlighet att lämna tips via telefon, brev och mejl, om man misstänker att någon som inte borde ha ersättning får det ändå. I år har 3 500 av de tipsen resulterat i utredningar.

– Det är väldigt varierande kvalitet på tipsen, från specifika redogörelser om folk som jobbar fast de har hel ersättning till anonyma grannar som tycker att man är ute och rör sig mycket fast man är sjukskriven, säger Thomas Nyström som är controller på Försäkringskassan.

Bostadsbidrag och sjukpenning vanligaste tipsen

De vanligaste fusken tipsarna vill varna om handlar om bostadsbidrag och sjukpenning, följt av sjukersättning och tillfällig föräldrapenning. Efter en utredning kan den som får ersättning felaktigt råka ut för en rad åtgärder: Att man får ett återkrav, att ersättningen minskar eller dras in eller – slutligen – en polisanmälan.

– Sammanlagt leder 23 procent av myndighetens utredningar till en polisanmälan. I år har vi hittills lämnat in 3 000 anmälningar till polisen. Och då handlar det om att man systematiskt lämnat felaktiga uppgifter och har intygat månad efter månad att man exempelvis är sjukskriven fast man jobbar.

Försäkringskassan har 200 kontrollutredare som tittar på så kallade impulser som kommer in i verksamheten. Förutom den anonyma tipsverksamheten finns stickkontroller, samarbete med andra myndigheter och handläggare som lägger märke till att något inte stämmer. Särskild rödflagg kan vara att en person begärt ersättning i många ärenden eller att man ansöker om en ovanligt stor summa.

Två miljarder i återkrav

Ett vanligt år brukar Försäkringskassan begära tillbaka en miljard i felaktiga utbetalningar och återkrav. 2020 var något av ett rekordår och där landade summan på det dubbla. I siffrorna ingår både faktiska utbetalningar och kommande utbetalningar som blivit stoppade.

– Än så länge är vi uppe i ungefär 1,3 miljarder kronor i återkrav och felaktiga utbetalningar så 2021 ser ut att landa i liknande siffror, säger Thomas Nyström.

I en del fall kan dock regelverket vara en gråzon. Personer som får ersättning och har fått friskvård på recept anmäls för att de plötsligt orkar mer än vad de beskrivit. Sedan finns det förstås de som tycker att ansökningarna om ersättning är svåra och fyller i fel oavsiktligt.

– Så kan det såklart vara. Vi gör alltid en bedömning i varje ärende, tittar på vilken ersättning och diagnos det gäller, om det finns substans i anklagelserna och om det över huvud taget går att utreda, säger Thomas Nyström.

– Men oavsett om man fyllt i fel uppgifter omedvetet handlar det om att värna socialförsäkringen så att de som ska ha ersättning får det och de som försöker utnyttja ett system för att få ersättning de egentligen inte har rätt till inte kan göra detta. Det sparar skattebetalarna väldigt mycket pengar.  

Läs mer:

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band 

Socialförsäkringen

  • Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
  • Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.
  • Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Sammanlagt betalas mer än 200 miljarder kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”