Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rapport: Stor ökning av ohälsa i arbetslivet

Nästan en av tre personer upplever ohälsa till följd av jobbet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport för pandemiåret 2020, och det är en tydlig ökning från tidigare undersökningar.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Arbetsrelaterad ohälsa ökade under coronaåret 2020. Henrik Montgomery/TT

Ohälsa i arbetet kan ge uttryck i till exempel trötthet, fysisk smärta och värk, problem med nacke och axlar eller sömnstörningar. Och allt fler har dessa symtom, eller andra, på grund av sin arbetssituation.

32 procent av de tillfrågade i Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2020” upplever en ohälsa kopplad till arbetet. Av Sveriges 5 miljoner sysselsatta, motsvarar 32 procent 1,6 miljoner människor.

Det är fler kvinnor (37 procent) än män (27 procent) som upplever att de mår dåligt till följd av arbetet.

– Ingen ska bli sjuk, skadad eller dö på jobbet. Det är en viktig utgångspunkt för oss på Arbetsmiljöverket. Den här rapporten visar att det finns mycket att göra när det gäller hälsa på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, på en presskonferens.

Läs mer: Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete

”2020 var ett extremt år”

Andelen som upplever arbetsrelaterad ohälsa har ökat från den tidigare rapporten, från 2018, med fyra procentenheter. Arbetsmiljöverket menar att det är en stor ökning.

– Vi kan se att det har skett en ökning av att uppleva ohälsa på jobbet. 2020 var ett extremt år. Vi hade och har fortfarande en pandemi att förhålla oss till. Det är troligt att svaren speglar effekten av pandemin. Det har varit svårt att få den här återhämtningen – vilan – som är så viktig när arbetslivet ställer höga krav på en.

När de medverkande fått ange orsaker till ohälsan ligger hög arbetsbelastning i topp. Därefter kommer påfrestande arbetsställningar och långvarigt sittande, följt av krävande kunder, patienter, elever eller liknande.

Att ha varit utsatt för smitta är en orsak som ökade från tidigare rapporter.

– Hur gör vi för att vända det här? Det är inte bara en sak, men det vi måste göra är att se till att ohälsosituationer inte uppstår. Därför måste vi jobba förebyggande med arbetsmiljön, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.