Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kollektivavtal ska bekämpa sexuella trakasserier

Facket Vision har tagit fram ett förslag på kollektivavtal mot sexuella trakasserier på jobbet. Unionen följer utvecklingen med intresse.
– Diskrimineringslagen är för luddig. I kollektivavtal skulle vi kunna ha tydligare och konkretare krav, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
"Bryter en arbetsgivare mot diskrimineringslagen händer inte så mycket. Det har varit nästan riskfritt att göra fel på det här området", säger Unionens utredare Lina Andersson. Stina Stjernkvist/TT

Om två veckor ska Vision inleda förhandlingar om det nya avtalet, berättar tidningen Arbetsvärlden. Det handlar om ett lokalt kollektivavtal som omfattar 55 000 kommunalanställda i Göteborg.

Unionen har tidigare sagt att man gärna skulle se kollektivavtal mot sexuella trakasserier, men att det knappast är möjligt så länge det finns en tvingande lagstiftning. Arbetsgivarna vill inte ha två olika regelverk att förhålla sig till, anser man.

Läs mer: "Viktigt att reglera sextrakasserier i kollektivavtal"

Lösningen är, enligt Unionen, att diskrimineringslagen görs semidispositiv, det vill säga att kollektivavtal tillåts ersätta lagen på vissa områden.

Det har än så länge inte skett. Hur kan då Vision träffa kollektivavtal i Göteborg?
– Det blir spännande att se om de får igenom det, säger Lina Andersson, utredare med fokus på jämställdhet på Unionen.

– Men man ska komma ihåg att det handlar om ett lokalt avtal även om det är många anställda i Göteborgs stad. Vi vill teckna centrala avtal som kan utformas så att de passar varje bransch. Vi ser stora fördelar med det. Vi vill inte att en semidispositiv lösning ska medföra en möjlighet till avsteg från lagen genom att varje klubb kan teckna ett eget avtal med arbetsgivaren. Men på det här sättet som Vision gör, som ett komplement till diskrimineringslagen, är det positivt.

I praktiken finns inget som hindrar att fack och arbetsgivare redan i dag tecknar avtal mot sexuella trakasserier. Anledningen till att det inte gjorts är i första hand att arbetsgivarna inte har velat, säger Lina Andersson.

– Bryter en arbetsgivare mot diskrimineringslagen händer inte så mycket. Det har varit nästan riskfritt att göra fel på det här området. Och om lagen inte görs semidispositiv riskerar de, åtminstone teoretiskt, dubbla sanktioner om det också finns ett avtal.

Läs mer Debatt: Ta sexuella trakasserier på allvar

Tidningen Arbetsvärlden tar upp en rad saker som Visions avtal föreslås innehålla.

Bland annat ska chefer få utbildning i hur man agerar mot sexuella trakasserier och känna till de rutiner som gäller. Det ska också vara tydligt hur snabbt man ska agera om sexuella trakasserier inträffar. En utredning ska i normalfallet påbörjas inom en vecka och avslutas inom en månad.

Därtill vill man ha regelbundna uppföljningar för att se till att avtalet följs.

Sannolikt blir ett liknande innehåll aktuellt om och när Unionen framöver träffar kollektivavtal om samma sak.

– Vi brottas alla i grunden med samma frågor, även om det kan skilja sig något. Det är viktigt att det finns rutiner beskrivna, och att alla sådana delar blir så konkreta som möjligt, säger Lina Andersson.

– Och chefer måste ha utbildning. Jag såg en nordisk studie från hotellbranschen, det visade sig att otroligt många chefer inte visste vad de skulle göra i den konkreta situationen. Den typen av osäkerhet ska inte en chef behöva känna.

Med ett kollektivavtal på plats skulle det gå att hålla ögonen på efterlevnaden av bestämmelsen på ett helt annat sätt än i dag, anser Lina Andersson som är mån om att poängtera att syftet med ett avtal inte är att få till fler sanktioner mot arbetsgivarna.

– Nej, vi tror verkligen att det skulle bli ett bättre förebyggande arbete som skulle göra stor skillnad.

Läs mer: Sextrakasserier på jobbet dubblar risken för självmord

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.