Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facklig ilska mot Holmens extra aktieutdelning

Holmen planerar en extra stor utdelning till sina aktieägare. Men de anställda – som avstod löneökning under sju månader förra året – blir utan retroaktiv ersättning.
– Det är klart att våra medlemmar är besvikna. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda, säger Unionens fackklubbsordförande Martin Nyman.
Oscar Broström Publicerad
Rolf Andersson/Holmen
Iggesunds bruk. En av Holmens industrier i Sverige. Rolf Andersson/Holmen

Coronapandemin blev en kil i förra årets avtalsrörelse. I stället för nya avtal under våren prolongerades – det vill säga förlängdes – de befintliga avtalen till den sista oktober. Och många blev alltså utan löneökning under sju månader.

Samtidigt valde skogs- och träkoncernen Holmen att halvera sin aktieutdelning.

Nu planerar Holmen en retroaktiv ersättning, men endast till aktieägarna – de anställda blir utan. Något som upprör fackklubbarna på Holmen.

– Det uppstår förstås ilska när de till stämman föreslår en extra utdelning till aktieägarna. Man är inte beredd att ge oss något, men man kan ge till aktieägarna och då uppstår besvikelse säger fackets medbestämmanderåds ordförande Steewe Björklund och får medhåll från Unionens klubbordförande.

– Våra medlemmar har arbetat så hårt under pandemin och gjort sitt bästa och så får man ingen kompensation för de här månaderna. Givetvis är våra medlemmar besvikna över det, säger Martin Nyman. 

Aktieutdelningen: 1,7 miljarder kronor

Aktieutdelningen i år kommer att uppgå till 1,7 miljarder kronor, om bolagsstämman godkänner valberedningens förslag den 22 april.

Standardutdelningen för Holmen är 7,25 kronor per aktie, men efter den halverade utdelningen förra året ska utdelningen nu bli 3,50 kronor större och landar alltså på 10,75 per aktie.

Holmens vd Henrik Sjölund tycker att utdelningen är rimlig.

– Nu är vi ganska nära att tagit oss ut ur tunneln och det har som helhet gått bra under det senaste året, trots pandemin. Då finner styrelsen att det är rimligt att föreslå stämman en extra aktieutdelning motsvarande det vi hade tänkt att dela ut förra året, säger Henrik Sjölund till Helahälsingland.

Läs mer: Sandviks aktieutdelning upprör anställda

"Hoppats på någon gratifikation"

De olika fackförbunden på Holmen har försökt att förhandla till sig retroaktiv kompensation, i olika former, utan att nå framgång.

Medbestämmanderådet vill att en ersättning på nivå av fem procent av den extra aktieutdelningen, ungefär 28 miljoner kronor, ska gå till de anställda.

Holmens vd, Henrik Sjölund, har svårt att förstå kravet från fackförbunden.

– Det är olyckligt att blanda ihop arbetsmarknaden med kapitalmarknaden, säger han till Helahälsingland.

Martin Nyman, ordförande för Unionens fackklubb:

– Det vi hade hoppats på är någon form av gratifikation eller kompensation för att man har jobbat under den här perioden, stått tillbaka och tagit ansvar för firman och sett till att det faktiskt har fungerat bra.

– Sedan förstår jag att företaget hävdar att det här är en central uppgörelse, där det här är förhandlat, men det ena förtar ju inte det andra. Man kan ändå vara besviken. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.