Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facklig ilska mot Holmens extra aktieutdelning

Holmen planerar en extra stor utdelning till sina aktieägare. Men de anställda – som avstod löneökning under sju månader förra året – blir utan retroaktiv ersättning.
– Det är klart att våra medlemmar är besvikna. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda, säger Unionens fackklubbsordförande Martin Nyman.
Oscar Broström Publicerad
Rolf Andersson/Holmen
Iggesunds bruk. En av Holmens industrier i Sverige. Rolf Andersson/Holmen

Coronapandemin blev en kil i förra årets avtalsrörelse. I stället för nya avtal under våren prolongerades – det vill säga förlängdes – de befintliga avtalen till den sista oktober. Och många blev alltså utan löneökning under sju månader.

Samtidigt valde skogs- och träkoncernen Holmen att halvera sin aktieutdelning.

Nu planerar Holmen en retroaktiv ersättning, men endast till aktieägarna – de anställda blir utan. Något som upprör fackklubbarna på Holmen.

– Det uppstår förstås ilska när de till stämman föreslår en extra utdelning till aktieägarna. Man är inte beredd att ge oss något, men man kan ge till aktieägarna och då uppstår besvikelse säger fackets medbestämmanderåds ordförande Steewe Björklund och får medhåll från Unionens klubbordförande.

– Våra medlemmar har arbetat så hårt under pandemin och gjort sitt bästa och så får man ingen kompensation för de här månaderna. Givetvis är våra medlemmar besvikna över det, säger Martin Nyman. 

Aktieutdelningen: 1,7 miljarder kronor

Aktieutdelningen i år kommer att uppgå till 1,7 miljarder kronor, om bolagsstämman godkänner valberedningens förslag den 22 april.

Standardutdelningen för Holmen är 7,25 kronor per aktie, men efter den halverade utdelningen förra året ska utdelningen nu bli 3,50 kronor större och landar alltså på 10,75 per aktie.

Holmens vd Henrik Sjölund tycker att utdelningen är rimlig.

– Nu är vi ganska nära att tagit oss ut ur tunneln och det har som helhet gått bra under det senaste året, trots pandemin. Då finner styrelsen att det är rimligt att föreslå stämman en extra aktieutdelning motsvarande det vi hade tänkt att dela ut förra året, säger Henrik Sjölund till Helahälsingland.

Läs mer: Sandviks aktieutdelning upprör anställda

"Hoppats på någon gratifikation"

De olika fackförbunden på Holmen har försökt att förhandla till sig retroaktiv kompensation, i olika former, utan att nå framgång.

Medbestämmanderådet vill att en ersättning på nivå av fem procent av den extra aktieutdelningen, ungefär 28 miljoner kronor, ska gå till de anställda.

Holmens vd, Henrik Sjölund, har svårt att förstå kravet från fackförbunden.

– Det är olyckligt att blanda ihop arbetsmarknaden med kapitalmarknaden, säger han till Helahälsingland.

Martin Nyman, ordförande för Unionens fackklubb:

– Det vi hade hoppats på är någon form av gratifikation eller kompensation för att man har jobbat under den här perioden, stått tillbaka och tagit ansvar för firman och sett till att det faktiskt har fungerat bra.

– Sedan förstår jag att företaget hävdar att det här är en central uppgörelse, där det här är förhandlat, men det ena förtar ju inte det andra. Man kan ändå vara besviken. Signalen är att man prioriterar aktieägare före anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.