Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Oh My går mot strömmen - skriver nytt kollektivavtal

De flesta företag i kommunikationsbranschen saknar kollektivavtal. Företaget Oh My har precis tagit fram ett nytt, uppgraderat – och menar att det är en väg till framgång.
– Vi ser det inte som en motsättning utan snarare att det går hand i hand, säger vd:n Sara Thun.
Oscar Broström Publicerad
Christian Gustavsson/Kristofer Hedlund
Sara Thun, vd på Oh My, tror att kollektivavtal och schyssta villkor är en framgångsfaktor. Christian Gustavsson/Kristofer Hedlund

Betald terapi, ledigt för att gå till MVC, BVC och läkare, samt expressbetalning till frilansare.  

Det är några av de nya förmåner som medarbetarna på Oh My varit med om att ta fram i sitt nya kollektivavtal. I medie- och kommunikationsbranschen står många företag utan kollektivavtal, men Oh My har valt att gå en annan väg. 

– Att vara schysst är en grundpelare hos oss. Den har också visat sig vara en framgångsfaktor. Det har gått väldigt bra för Oh My under pandemiåret, säger Sara Thun, vd. 

"Handlar om långsiktig lönsamhet"

Bakgrunden till företagets strategi vilar på flera ben. Redan innan Oh My tecknade sitt första kollektivavtal ville företaget vara en god aktör och stå för bra värderingar. I dag gäller alltjämt det, men man ser också medarbetarnas lojalitet och välmående på jobbet som ett recept på framgång. 

– Det handlar om långsiktig lönsamhet. Det är medarbetaren som ska leverera något till våra kunder. Och känner sig inte medarbetaren motiverad så kommer den inte leverera lika bra. 

Man kan misstänka att vissa företag tänker att lönsamhet går före att ha bra villkor. Men ni tänker annorlunda? 
– Ja, vi ser det inte som en motsättning utan snarare att det går hand i hand. I rollen som vd, när man sitter i styrelsemöten, så pratar man ofta om siffror och vinstmarginal. Då kan det vara lätt att stirra sig blind på snabba lösningar för att få till bra lönsamhet, och då kanske schysst villkor och att tänka på medarbetare inte är det snabbaste sättet att tjäna pengar. 

Finns "glamfaktor"

I just medie- och kommunikationsbranschen är många företag inte anslutna till kollektivavtal. Sara Thun tror att det beror på flera saker.  

– Det finns en glamfaktor kvar i kommunikationsbranschen. Det är också många unga som arbetar i branschen, och då värdesätter man nog inte tjänstepension och sådana frågor lika högt och de har inte lyfts. Det är nog en anledning till att många inte har kollektivavtal; det har inte krävts av medarbetare.  

Det har blivit gratis afterwork i stället? 
– Det har nog varit högre prio. Och från ett arbetsgivarperspektiv så är det otroligt mycket billigare att bjuda på det, så blir alla glada. Men det går till en viss gräns, men sedan inser många att det inte är det viktigaste. 

Facket: Det är otroligt bra

Oh My bildades 2011 och fyller alltså tio år i år. Det nya kollektivavtalet – som inte är helt klart ännu, några detaljer återstår – ses internt som en jubileumspresent till dem själva. 

Vad som skulle ingå och vad som skulle plussas på, utöver de villkor som fanns, togs fram genom medarbetarenkäter och dialog mellan fackklubben och arbetsgivaren. Maja Wijkström, ordförande för Unionenklubben, beskriver processen med det nya kollektivavtalet som ”friktionsfri”. 

– Vi från fackklubben tycker självklart att det är helt otroligt bra. Men det är inte förvånade, det går i linje med hur vi arbetat länge på Oh My. Vi kände att vi är bättre än kollektivavtalet, att vi kan få bättre villkor, att vi är ännu schysstare. Det är väldigt fint att vi kan göra det här, säger hon. 

"Viktigt för våra kunder"

Det viktigaste för medarbetarna var betald terapi. Sedan kom punkter som möjlighet att gå till MVC eller BVC (utan förväntan att ta igen den tiden senare) och expressbetalning till konsulter och frilansare, som ska kunna få betalt inom fem dagar. 

Oh My hoppas att kollektivavtalet ska bli en inspiration för andra företag inom branschen och har startat en inspirationssajt för att beskriva arbetet med avtalet. Och Sara Thun är mån om att trycka på att det här inte bara handlar om att vara god för sakens skull – företaget tjänar också på det i längden. 

– Vi jobbar med kunder och långsiktiga relationer. Det är viktigt för våra kunder att ha kontakter på Oh My som är långsiktiga. Det är många som byter jobb ofta och man tappar mycket om man hela tiden byter ut medarbetare. Medarbetarna är – definitivt i vår bransch, men kanske i alla branscher – den viktigaste faktorn för framgång. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.