Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Investerade i startup – fick sparken

Ett halvår efter att mannen investerat i ett startupbolag fick han sparken av sin arbetsgivare som menar att han brutit mot lojalitetsplikten. Unionen håller inte med och har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Unionen har stämt mannens tidigare arbetsgivare för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Shutterstock

Hösten 2019 blev Unionenmedlemmen kontaktad av en kollega på det energibolag han arbetat för i drygt fyra år. Kollegan erbjöd honom att investera i ett startupbolag vars affärsidé var förpackningar till snabbmatsbranschen. Kollegan uppgav att han hade ledningens tillåtelse att driva en verksamhet vid sidan om anställningen.

Läs mer: Arbetsklimatet allt tuffare

I januari 2020 valde Unionenmedlemmen att gå in med kapital och kom att äga åtta procent av aktierna i bolaget. Men innan han investerade hade han säkerställt att verksamheten inte konkurrerade med energibolaget. Han hade ingen någon aktiv roll i startupbolaget utan fungerade i huvudsak som finansiell rådgivare.

I början av juli blev han plötsligt avstängd från sin tjänst med anledning av en pågående internutredning och två månader senare blev han avskedad.

Arbetsgivaren menar att mannen utan tillstånd har bedrivit en omfattande sidoverksamhet som påverkat hans arbetsinsats negativt. Genom sitt engagemang har han brutit mot företagets riktlinjer samt mot lojalitetsplikten i anställningskontraktet.

Unionen tillbakavisar samtliga påståenden från arbetsgivaren och påpekar att företaget inte lidit någon skada av medlemmens investering i startupbolaget. Enligt förbundet finns inte ens grund för uppsägning, än mindre avsked. Unionen har nu stämt energibolaget i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Lojalitetsplikt - vad gäller?

Den som har skrivit på ett anställningskontrakt med oskäliga villkor kan gå till domstol och få det ogiltigförklarat. Processen tar ofta lång tid och den som inte är med i facket behöver anlita en advokat, vilket kan kosta stora belopp.
På de punkter där anställningsavtalet strider mot lagen eller kollektivavtal är det kollektivavtal och lag som gäller.
Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.