Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Corona: Så har världens fack klarat pandemin

Nöden är uppfinningarnas moder och coronapandemin är beviset. Fackförbund i Latinamerika och Afrika har snabbt anpassat sig och tagit ett digitalt jättekliv, mycket tack vare stöd från svenska fack, enligt det internationella industrifacket IndustriAll.
Johanna Rovira Publicerad 2 mars 2021, kl 07:09
Shutterstock
Att bli mer digitala har varit en utmaning under pandemin för många fackförbund runt om i världen. Shutterstock

Efter den nedstängning som skedde i stora delar av Afrika i pandemins början är IndustriAlls medlemsförbund där tillbaka i arbete, men överhopade med jobb och problem som eskalerat under nedstängningen.

– Många medlemmar har förlorat jobbet och många fack har förlorat medlemmar. Flera förbund saknar dessutom digitala databaser, så de har ett överväldigande arbete framför sig, de får börja om från början och värva medlemmar ute på fältet, säger Tendai Makanza, projektkoordinator för 37 fackförbund i åtta afrikanska länder, bland annat Zimbabwe och Zambia, på det globala facket IndustriAll.

Många av de projekt som var på gång har inte kunnat genomföras på grund av pandemin. Men IndustriAll omfördelade resurser och hittade snabbt en covid-19 - strategi för stöd och utbyte av erfarenheter mellan medlemsförbunden, till exempel hur man ska tänka kring säkerheten på arbetsplatserna. Fackförbunden behövde även de lära sig hur de själva skulle undvika smitta på de egna kontoren.

– En stor utmaning för oss har varit att bli mer digitala – pandemin har blottlagt ett jättegap mellan olika fack. Många av våra medlemsförbund saknar helt den tekniska utrustning vi andra tar för given.

– Vi satsade en del på att köpa in smartphones och läsplattor till fack som saknade verktygen för att bli virtuella, så att ombudsmännen skulle kunna undvika resor och fysiska möten. Förbunden vittnar om en stor förbättring på flera plan, de upplever att deras kommunikation blev bättre och att tid och resurser nu kan utnyttjas bättre, säger Tendai Makanza.

Motvilliga företag i Latinamerika

Marino Vani, regional chef på IndustriAll i Latinamerika, menar att många företag i de länder där IndustriAll har projekt, vägrade ställa upp på att anpassa verksamheten i början av pandemin.

– Framför allt större företag vägrade smittsäkra verksamheten. De körde på som vanligt i 100 procent utan att ta hänsyn till direktiv och säkerhetsåtgärder. Vi har hört exempel på anställda som fått jobba veckolånga skift, sova i överfulla övernattningsrum, transporter som inte är smittosäkra, med mera. Det hände överallt.  

I pandemins början var det dessutom en stor utmaning för facken att förstå vad som hände och hitta säkerhetsåtgärder för att skydda sig själva från smitta. Det fanns ett stort behov av information om smittan och många vände sig till facken och IndustriAll för att få veta hur man skulle skydda sig. Enligt Marino Vani insåg man att man måste fokusera på sitt fackliga uppdrag.    

– Vår roll är att förhandla om åtgärder och villkor och se till att folk inte förlorar sina jobb och blir utan lön. Myndigheter och forskare får ta hand om informationen.

Tack vare stöd från fackförbunden Unionen och IF Metall kunde IndustriAll köpa in utrustning som läsplattor och smartphones och har kunnat utbilda sina medlemsförbund i hur man använder digitala mötesplattformar. Stödet har lett till en dramatisk förbättring för facken i projektländerna Peru, Nicaragua och Mexico, enligt Marino Vani.

– I stället för att känna oss som offer har vi blivit stärkta – rent konkret innebär det att all den tid och de resurser vi och våra medlemsförbund tidigare lade på resor och möten, nu kan komma till bättre nytta. Svenska fackförbund kommer att bli ihågkomna länge för att de har hjälpt oss i den värsta tiden av våra liv.

Övergången till digitala möten har förstärkt kvaliteten på IndustriAlls arbete i Latinamerika, eftersom man nu kan hjälpa fack direkt när det behövs.

– Ett konkret exempel var ett fackförbund, som fick panik när den koreanska ägaren ville sparka 200 av de 800 anställda på grund av arbetsbrist. Vi organiserade möten mellan fack och arbetsgivare och facket föreslog att fabriken kunde börja tillverka läkarrockar och ansiktsmasker i stället för märkeskläder. Efter någon veckas förhandlingar gav företaget med sig och man gick över till att producera skyddskläder. Fabriken fick till och med exportera läkarrockar till USA, berättar Marino Vani.  

Läs mer om fackets internationella arbete i Kollegas specialnummer.

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.