Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Replik: Märket ger mer pengar i plånboken - för alla

Att det är industrin som sätter Märket betyder inte att andra branscher är mindre viktiga. Och att kalla arbetet som bedrivs med lönekartläggningar för ett "spel för galleriet" är respektlöst mot det arbete som klubbarna gör, skriver Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Publicerad
Colourbox/Camilla Svensk
I dag är det parterna inom industriavtalet som sätter Märket, alltså siffran på hur mycket lönerna ska öka kollektivt under avtalsperioden. Colourbox/Camilla Svensk
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debatten: Unionen missar bollen

 

Lönebildningsmodellen med Märket handlar främst om att löneökningar ska ge mer pengar i plånboken för våra medlemmar. Märket sätter en lönenivå som gör att internationellt konkurrensutsatt svensk industri och därmed Sverige som land kan stå starkt mot andra länder. Det bidrar till en framgångsrik ekonomi.

Att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter Märket betyder inte att vi tycker att andra branscher är mindre viktiga.

Inom ramen för industriavtalet har vi i flera avtalsrörelser krävt åtgärder för en mer jämställd arbetsmarknad. Och vi har nått resultat.

I den nyligen avslutade avtalsrörelsen fick vi igenom kravet att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över hur man konkret och praktiskt ser till att en medarbetare som kommer tillbaka efter längre föräldraledighet inte missgynnas när det gäller lön, karriär och kompetensutveckling. En viktig förutsättning för ett mer jämställt arbetsliv och mer jämställda löner, särskilt som vi vet att det är just under småbarnsåren som kvinnor halkar efter i löneutveckling.

Ett annat exempel är den kollektivavtalsreglerade föräldralönen som har bidragit till ett jämnare uttag av föräldraledighet – och mer jämställda löner. Föräldralön innebär att du som medarbetare har rätt till en löneutfyllnad med 10 procent av din lön i upp till sex månader när du är föräldraledig.

Hela samhället går framåt och moderniseras. Absolut. Och det har hänt mycket sedan år 1997. Men så länge Märket framgångsrikt ger svenska löntagare mer pengar i plånboken och bidrar till att göra arbetsmarknaden mer jämställd spelar det ingen roll att modellen börjar få ett par år på nacken.

Tyvärr stämmer det att inte alla arbetsgivare lever upp till de skyldigheter de har och genomför lönekartläggningar. Men problemet handlar snarare om bristfälliga sanktioner för den arbetsgivare som inte lever upp till diskrimineringslagen krav. När lönekartläggningar genomförs är det ett effektivt verktyg för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader på arbetsplatsnivå.

Unionens förtroendevalda gör ett enormt arbete ute på arbetsplatser för att rätta till osakliga löneskillnader genom att vara en del i, och ofta driva fram, lönekartläggningsarbetet.

Hela 85 procent av Unionens fackklubbar svarar att det hos deras arbetsgivare har hittats osakliga löneskillnader som behövde rättas till i samband med en lönekartläggning. Att kalla det arbetet för ett spel för gallerierna är inte bara missvisande, utan också respektlöst mot det viktiga arbete som bedrivs.

/ Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs även: Vågar Unionen stå upp för jämställdhet
Replik: Unionen står upp för jämställda löner

Tidigare debattartiklar hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.