Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad jakt på kriminella i arbetslivet

Åtta myndigheter ska öka takten i att jaga fuskare och skurkar på arbetsmarknaden. Det blir fler gemensamma kontroller och informationskampanjer för att spåra, stoppa och förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Brottslighet och fusk i arbetslivet måste bekämpas med krafttag, menar regeringen med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i spetsen. Claudio Bresciani / TT

Fiffel och båg på svensk arbetsmarknad måste bekämpas med kraft, menar regeringen och gav åtta myndigheter fritt fram för gemensamma kontroller. Under tre år har över 4 000 kontroller gjorts, flertalet under 2019, och alltifrån bidragsfusk till människohandel har uppdagats. En av tio verksamheter tvingades stänga på grund av brister och farliga jobb har stoppats. 

– Myndigheternas arbete har gett resultat och över 10 miljoner i sanktionsavgifter har identifierats, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på måndagen. 

– Under 2020 gjordes över tusen kontroller, även om den pågående coronapandemin har försvårat möjligheten att göra fysiska inspektioner.

Regeringen ger nu de åtta myndigheterna 30 miljoner kronor för att de ska fortsätta samverka. Myndigheterna ska bland annat utöka antalet gemensamma kontroller i år men också föreslå hur varaktigt samarbete kan organiseras i samråd med arbetsmarknaders parter. Dessutom vill man förbättra allmänhetens kunskaper och attityder mot fusk och brott i arbetslivet. 

– Så länge det finns efterfrågan på brottslighet går det inte att städa bort helt. Var och en av oss har också en roll som konsumenter. Är något för billigt för att kunna vara schysst – ja, då ska vi välja bort de varorna och tjänsterna, även om det känns gott i stunden att komma billigt undan, sade Eva Nordmark.

8 myndigheter samarbetar

  • Arbetsförmedlingen
  • Arbetsmiljöverket
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Migrationsverket
  • Polismyndigheten
  • Skatteverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.