Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

Fusk och brott på svensk arbetsmarknad ska bort. Regeringen vill satsa 30 miljoner på att åtta myndigheter ska samarbeta för att förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Sedan 2018 har åtta myndigheter samarbetat för att förhindra brottslighet på arbetsmarknaden. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Det förekommer en hel del fiffel och båg på den svenska arbetsmarknaden. Många företag startas av kriminella enbart i syfte att användas för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för brottslig verksamhet. Kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken visar exempelvis att det hos var fjärde bolag som konkade i fjol, fanns tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

Läs mer: Konkurs affärsidé för kriminella

Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Skatteverket, Migrationsverket och polisen har samarbetat sedan 2018 för att hitta metoder att förhindra brottsligheten på arbetsmarknaden. Samarbetet ledde bland annat till 1 833 gemensamma kontroller varav 245 förelägganden och förbud och nästan lika många sanktionsavgifter. Man upptäckte dessutom förseelser som kan komma att leda till kontroll- och sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår nu regeringen att anslaget till Arbetsmiljöverket, som har samordnat uppdraget, ska ökas permanent med 30 miljoner kronor, så att de inblandade myndigheterna kan ta ett krafttag mot fifflet.  

Första januari 2021 kan förslaget komma att träda i kraft om överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna får gehör i riksdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.