Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

Fusk och brott på svensk arbetsmarknad ska bort. Regeringen vill satsa 30 miljoner på att åtta myndigheter ska samarbeta för att förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Sedan 2018 har åtta myndigheter samarbetat för att förhindra brottslighet på arbetsmarknaden. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Det förekommer en hel del fiffel och båg på den svenska arbetsmarknaden. Många företag startas av kriminella enbart i syfte att användas för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för brottslig verksamhet. Kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken visar exempelvis att det hos var fjärde bolag som konkade i fjol, fanns tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

Läs mer: Konkurs affärsidé för kriminella

Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Skatteverket, Migrationsverket och polisen har samarbetat sedan 2018 för att hitta metoder att förhindra brottsligheten på arbetsmarknaden. Samarbetet ledde bland annat till 1 833 gemensamma kontroller varav 245 förelägganden och förbud och nästan lika många sanktionsavgifter. Man upptäckte dessutom förseelser som kan komma att leda till kontroll- och sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår nu regeringen att anslaget till Arbetsmiljöverket, som har samordnat uppdraget, ska ökas permanent med 30 miljoner kronor, så att de inblandade myndigheterna kan ta ett krafttag mot fifflet.  

Första januari 2021 kan förslaget komma att träda i kraft om överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna får gehör i riksdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.