Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

Fusk och brott på svensk arbetsmarknad ska bort. Regeringen vill satsa 30 miljoner på att åtta myndigheter ska samarbeta för att förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Sedan 2018 har åtta myndigheter samarbetat för att förhindra brottslighet på arbetsmarknaden. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Det förekommer en hel del fiffel och båg på den svenska arbetsmarknaden. Många företag startas av kriminella enbart i syfte att användas för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för brottslig verksamhet. Kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken visar exempelvis att det hos var fjärde bolag som konkade i fjol, fanns tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

Läs mer: Konkurs affärsidé för kriminella

Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Skatteverket, Migrationsverket och polisen har samarbetat sedan 2018 för att hitta metoder att förhindra brottsligheten på arbetsmarknaden. Samarbetet ledde bland annat till 1 833 gemensamma kontroller varav 245 förelägganden och förbud och nästan lika många sanktionsavgifter. Man upptäckte dessutom förseelser som kan komma att leda till kontroll- och sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår nu regeringen att anslaget till Arbetsmiljöverket, som har samordnat uppdraget, ska ökas permanent med 30 miljoner kronor, så att de inblandade myndigheterna kan ta ett krafttag mot fifflet.  

Första januari 2021 kan förslaget komma att träda i kraft om överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna får gehör i riksdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen.