Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Redan dagen efter att industrins parter satt det så kallade märket, det vill säga bestämt nivån på de årliga löneökningarna, gick Almega, som organiserar arbetsgivare inom tjänstesektorn, ut med sin kritik. Märket sätter i normalfallet nivån även för den övriga arbetsmarknaden.
Läs mer: Märket - så funkar det
Ett misslyckande, kallade Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega, överenskommelsen i ett pressmeddelande.
– Högre löner fungerar om det finns en höjd produktivitet, men i vissa delar av våra branscher är produktiviteten just nu noll. Det går inte ihop, sade Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega i ett pressmeddelande.
Den inställningen har uppenbarligen följt med in i avtalsförhandlingarna på Almegaområdet.
– Förhandlingarna har varit lite utmanande, bekräftar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Problemet har varit att acceptansen för märket i inhemska sektorer är begränsat.
Ytterligare en sak som Almega har haft svårt att acceptera är, uppger Martin Wästfelt, att tjänstemännens avtal är framtungt, det vill säga att en stor del av lönehöjningarna faller ut i början av den 29 månader långa avtalsperioden.
Läs mer: Så höga blir löneökningarna
Almega konstaterade för mindre än en månad sedan att 82 000 personer i tjänstesektorn hade varslats om uppsägning från den 1 mars. Det faktumet påverkar dock inte den fackliga motparten i förhandlingarna.
– För oss är det självklart att märket måste fungera oavsett om den inhemska sektorn har det kämpigt eller har bra förutsättningar, säger Martin Wästfelt som påpekar att det många gånger tidigare har varit tjänstesektorn som haft bättre betalningsförmåga än industrin.
– Den här gången tycks det som om industrin har återhämtat sig bättre efter den stora nedgången i våras.
Kanske är dock förhandlingarna på väg att lossna. Häromdagen tecknade Almega sina två första, av totalt 130, avtal i årets avtalsrörelse. Inget av dem var visserligen med Unionen, men båda landade på märkets 5,4 procent över 29 månader.
– Samtalen pågår i en konstruktiv anda, men ett antal svåra frågor återstår fortfarande att lösa. Båda parter är angelägna om att få de nya avtalen på plats, säger Martin Wästfelt.
Kollega har sökt Stefan Koskinen för en kommentar.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
